En studie om kommunikation och lärande i matematik i undersökande aktiviteter
Studier visar att matematikundervisningen i skolan präglas av enskilt arbete utifrån läroböcker. Samtidigt framhåller rapporter från Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, så som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssätt på gymnasial nivå, med fokus på kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som används vid studien är kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie där fem grupper bestående av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak. Resultatet visar att eleverna under aktiviteten använder sig av en för uppgiften samt kursen relevant matematik. Kommunikativa processer uppkommer utifrån uppgiftsformuleringen, samt utifrån det laborativa material som eleverna har till förfogande. Kommunikationen orsakar förändringar som leder till utveckling av arbetet och lärande i matematik. Utebliven kommunikation uppstår då eleverna inte bemöter varandra med respons och resulterar i utebliven utveckling. Studiens resultat avslöjar en varierande elevinsats i aktiviteten, vilken till viss del speglar elevernas inställning till arbetet.