Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhÀllsfrÄgor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till Àmnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten sÀger omsamhÀllsfrÄgor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gÀllande ungdomars intresse församhÀllsfrÄgor och politik. Resultatet av min undersökning visar pÄ ett svagt intresse för samhÀllsfrÄgor blandeleverna i stort men att miljöfrÄgor tycks ha en sÀrstÀllning vad gÀller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en sjÀlvklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktÀr ejansÄgs vara sÄ viktiga för dem.

Syftet med studien Àr att undersöka vad gymnasielÀrare i Àmnet matematik anser vara de största svÄrigheterna med undervisningen i sitt Àmne. Jag har ocksÄ undersökt vad matematiklÀrarna anser att de gör och kan göra utifrÄn nuvarande förutsÀttningar för att komma till rÀtta med eller minska de angivna svÄrigheterna och vilka andra förÀndringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras pÄ telefonintervjuer med 7 matematiklÀrare som arbetar inom gymnasieskolan under vÄrterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrÄn tre nivÄer, individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Det kategoriserade materialet har sedan jÀmförts med kommande förÀndringar pÄ skolomrÄdet i och med att nya styrdokument införs frÄn förskola till gymnasieskolan.

Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

det hÀr arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angÄende förskollÀrare och barnskötare i förskolan förÀndrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrÄn de mÄl och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien frÄn 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan sÄg ut och vad som var viktigt gÀllande utbildning och lÀmplighet men ocksÄ vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver Àven faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna Àt sÄsom styrdokument och utbildning som krÀvts för de olika yrkesgrupperna. Vi anvÀnder oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur förskollÀrare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhÄllande till givna styrdokument.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, dÄ syftar jag pÄ medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för vÀrderingar gÀllande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har ocksÄ granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag Àven fÄtt fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.