Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svÄrigheter. För att uppnÄ detta lÀt jag genomföra ett temaarbete pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och föresprÄkade ett laborativt, problembaserat arbetssÀtt. Undervisningen grundade sig pÄ tidigare forskning och pÄ styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lÀrare kvalitativt.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn pÄ tvÄ skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lÀrande pÄ fritidshem. Vi menar att det Àr viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vÄrt arbete ligger pÄ barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar för att förstÄ vad barnen har att sÀga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lÀr sig? I tidigare forskning har vi anvÀnt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade nÀr de fÄtt ta del av en och samma saga utifrÄn de tre medierande verktygen höglÀsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lÀgga fokus pÄ barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollÀrare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan Àr viktig i förskolan samt hur den Àr kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver Àven sprÄket, didaktiken och hur viktig fantasin Àr för barnens utveckling och hur den formar mÀnniskans beteenden. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄrt arbete har vi valt sociokulturell teori.

The purpose of this Bachelor?s thesis is twofold. Firstly it aims to make a contribution to the understanding of how five Swedish Diocesan libraries have carried out the digitizing of their rare book and manuscript collections. Problem areas related to this activity are also investigated. Secondly, it aims to examine the relative guidelines and standardization norms, which have been formulated on a national basis.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

I vÄrt examensarbete har vi genusgranskat tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och anvÀnds i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och anvÀnds i engelska kurs A pÄ yrkesprogrammen. FrÄgan vi har stÀllt oss Àr hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i bÄde bild och text i lÀroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen.Vi har kommit fram till att lÀroböckerna bevarar den traditionella begrÀnsningen som finns pÄ grund av kön dÀr mannen framhÄlls pÄ bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte Àr lika mycket vÀrda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framstÀlls kvinnan som mer emotionell Àn rationell och mannen saknar till stor del kÀnsloregister.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.