Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.

Syftet med vÄr studie var att ge en förstÄelse för hur lÀrare inom vuxenutbildningen anvÀnder formativ bedömning för att frÀmja elevers lÀrande. I vÄr studie av litteratur i Àmnet sÄg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns mÄnga sÀtt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har frÀmjat utvecklingen mot ett individbaserat lÀrande och att bedömning Àr en viktig bestÄndsdel i elevernas lÀrande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med tvÄ lÀrare vid varje intervjutillfÀlle. Samtliga informanter undervisar i kurser pÄ gymnasial nivÄ.

Disturbances, such as fire and wind, are important for saproxylic beetles (= beetles depending on decaying wood) to gain substrate in boreal forests. Clear-cutting is an example of a man-made disturbance. Measures such as prescribed burning have been made to resemble natural disturbances. The aim of this study was to see which clear-cut characteristics are important for the occurrence of the saproxylic beetle Upis ceramboides. This is a species favored by open habitats and is said to respond positively to forest fires. The distribution area in Sweden for this species has decreased during the last two centuries and I wanted to see if there were differences between clear-cuts in HĂ€lsingland, where it is very rare and decreasing, and Norrbotten where this study was conducted.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution. The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syftet med denna studie Àr att pÄ gymnasieskolor undersöka vad elever och lÀrare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lÀra sig grammatik, hur lÀrare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten sÀger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och Àven olika synsÀtt pÄ grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metod i enkÀtform. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elever definierar begreppet grammatik som lÀran om sprÄkets byggnad, det vill sÀga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Matematikboken har stor betydelse av flera skÀl: den anvÀnds, snarare Àn styrdokumenten, som definition av kursinnehÄll och svÄrighetsnivÄ av kursen. LÀrarna följer ofta lÀromedlet vÀldigt hÄrt. LÀroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklÀrandet. Eleverna anvÀnder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna anvÀnder sig av matematikboken och om de anvÀnder nÄgon studieteknik (och i sÄdana fall vilken) dÄ de studerar, har undersökts med en enkÀtundersökning.Resultatet Àr att eleverna lÀgger nÄgot mera tid pÄ typexemplen Àn pÄ teoridelen och den största delen (ca 50 %) pÄ att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som Àr bra men mÄnga verkar inte ha nÄgon djupare tanke bakom hur de studerar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera danslÀrare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lÀrande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp Àr pÄ förhand skapade och anvÀnds i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp Àr studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lÀrande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgÄrdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktÀr. Metoderna var observationer av skolgÄrdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstÄr pÄ skolgÄrden oftast Àr av liten karaktÀr, dÀr inte sÄ stora ÄtgÀrder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom ocksÄ att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om kartlÀggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus pÄ barns sprÄkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstÄende syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen Àr svÄrdefinierade och svÄra att skilja Ät.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet dÄ det vissa kallar för kartlÀggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsÀtt pÄ begreppen bÄde pÄverkar hur de ser pÄ sin yrkesroll och den rÄdande verksamheten.