Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

The research aims at revealing consumers? loyalty to a high involvement product category, connected to a loyalty membership club. Hence, the study aims at explaining similarities and differences between two markets, differently developed in terms of loyalty clubs. The study used IKEA, its loyalty club IKEA FAMILY and women as the company?s main target group, in a case format to study loyalty membership clubs.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jÀmstÀlldhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundlÀggande kunskaper i genus och jÀmstÀlldhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar pÄ ett professionellt och likvÀrdigt sÀtt. Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillÀmpas av andra pedagoger i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade Àr tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nÀra samarbete med en genuspedagog.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lÀrares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och Àven hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger pÄ en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har anvÀnts som metod. En skolledare, tvÄ klasslÀrare och sex elever, om tvÄ grupper, har intervjuats och tvÄ klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Syftet med studien Àr att se vilken uppfattning barn, fem och sex Är gamla, har av begreppet tid inom matematikomrÄdet. Vi vill Àven undersöka vilka tÀnkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier frÄn Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgÄngspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssÀtt och styrdokumenten kommer Àven redovisas. I vÄr studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan. Det blir da? effektivt att uppdatera ett spel eller en applikation till en ny plattform, med lite tid och inte sa? mycket extra planering. Objektiv. I studien letas ett sa?tt att go?ra en portning mellan tva? motorer, samt att identifiera och analysera de sva?righeter som kan uppsta? i en flytt av ett spel/applikation mellan tva? system.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i Ärskurserna 2 och 5. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur lÀrarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lÀra sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vÄr empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi Ätta informanter varav fyra lÀrare undervisade i Äk 2, övriga fyra i Äk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn pÄ grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn pÄ grammatikundervisningen, tvÄ hade en funktionaliserad syn, medan tvÄ informanter hade en formaliserad syn.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har Àven berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten nÀr det gÀller miljö. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr observation, intervju och dokumentanalys anvÀndes som teknik.

I det hÀr arbetet har vi undersökt hur lÀrare inom idrott och hÀlsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrÄn styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa som Àr verksamma pÄ sex olika högstadieskolor i södra Sverige. I resultatet fick vi reda pÄ hur lÀrare ser pÄ simundervisning och att den ser vÀldigt annorlunda ut och att den pÄ vissa skolor till och med har avskrivits, trots att Àmnet tydligt stÄr med i kunskapskraven. Resultaten visade Àven att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstÄnd till simhall begrÀnsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgÄngspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification. Analysen visade att Àmnet idrott och hÀlsa Àr starkt avgrÀnsat frÄn andra Àmnen pÄ grund av bristande stöd frÄn kollegor samt att Àmnet Àr svagt inramat i och med att det inte fanns nÄgon tydlig pedagogisk praktik..

Arbete studerar den nederlÀndska didaktikmodellen som anvÀnds pÄ Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen gÄr att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen Àr tillÀmpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats pÄ plats i NederlÀnderna. Studien genomfördes genom att skribenten anvÀnde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lÀrarkÄr. I Sverige intervjuades tre lÀrare pÄ en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Uppsatsen handlar om hur musiklÀrare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad Àr det som lÀrarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder anvÀnder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklÀrare en gemensam syn pÄ styrdokumenten? FÄr alla elever en likvÀrdig bedömning nÀr de musicerar Àn vilken skola de gÄr pÄ? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat sex stycken musiklÀrare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har anvÀnt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklÀrarna har likheter pÄ vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.