Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig praxis.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur Volvo Aero Corporation arbetar med produktionssimulering samt presentera ett tillvägagÃ¥ngssätt som bör användas, för att göra produktionssimuleringsstudier kostnadseffektiva och tillförlitliga som beslutsunderlag. Genom att följa en simuleringsstudie har författarna bildat sig en uppfattning om hur produktionssimuleringar i dag gÃ¥r till pÃ¥ företaget. De empiriska resultaten har analyserats utifrÃ¥n teori för att beskriva hur Volvo Aero bör förändra sitt förfarande vid simuleringsstudier. Resultaten visar att Volvo Aero har brister i sitt tillvägagÃ¥ngssätt när simuleringsstudier genomförs. • Inledningsvis är de frÃ¥geställningar som ska undersökas alltför övergripande för att kunna besvaras med hjälp av en simuleringsstudie.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning genomförd under perioden 17 november ? 19 december 2009. Enkäten, som var helt internetbaserad, förutsatte att respondenterna hade tillgång till internet. Frågorna behandlar kundens nuvarande och framtida önskemål på svenska begravningsplatser och bedömdes av respondenterna som intressanta och viktiga. Resultatet av undersökningen är efterfrågat.Gensvaret på enkäten har varit över förväntan och gav uttryck för ett oerhört engagemang från respondenterna.