Prissättningsstrategi
En kvantitativ studie av warrantens implicita volatilitet
Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.