Styrning i organisationer och dess samband med etiskt resonemang -En empirisk studie av bankpersonal
Bakgrund och problem: Banker har en särställning i den finansiella ekonomin och konsekvenser av de anställdas handlande kan ge stora effekter. Då banker är tjänsteföretag ställs de inför problemet att deras personal kan välja att agera efter eget huvud vilket inte behöver vara förenligt med bankens etiska intentioner och strävan efter att upprätthålla ett högt förtroende. Det är således viktigt hur ledningen utformar sina styrsystem med avseende på det etiska resonemang som råder. Följande frågeställningar identifierades: Vilket styrsystem är mest lämpat utifrån det rådande etiska resonemanget hos bankpersonalen? Hur kan styrsystem anpassas för att påverka det etiska resonemanget hos bankpersonalen?Syfte: Att undersöka bankpersonals etiska resonemang och utröna vilket styrsystem det är mest samstämmigt med. Uppsatsen ämnade även undersöka huruvida det etiska resonemanget kan främjas beroende på vilket styrsystem som väljs.Metod: En kvantitativ metod har använts då primärdata samlats in från respondenter med hjälp av enkäter. Enkäterna bestod av tre dilemman från Defining Issues Test och svaren från dessa gav svar på vilken nivå av etiskt resonemang respondenterna befann sig. Vidare kompletterades enkäterna med frågor om respondenternas kön och utbildning. Förutom primärdata har sekundärdata samlats in i från böcker och artiklar som dels behandlar etiskt resonemang, dels ekonomistyrning.Resultat och slutsatser: Resultaten visade att majoriteten av respondenterna befann sig på den konventionella nivån av etiskt resonemang. Författarna drog slutsatsen att handlingsstyrning är den typ av styrning som bankerna bör använda om utgångspunkten ligger på den rådande etiska nivån hos respondenterna. Om bankerna önskar höja det etiska resonemanget kan dock inte handlingsstyrning tillämpas då denna typ av styrning kommer att hämma utvecklingen. I detta fall är i stället social styrning att föredra. Således råder det en diskrepans mellan det mest lämpade styrsystemet för det rådande etiska resonemanget och det mest lämpade för att öka det.Förslag till vidare forskning: För att kunna dra generella slutsatser kring svensk bankpersonals etiska resonemang krävs fler studier med större stickprov. Studier kan även utformas för att undersöka eventuella skillnader mellan olika banker . Dessutom skulle ytterligare forskning kunna lägga vikt vid hur styrningen inom bankerna ser ut, genom till exempel en kvalitativ studie. Ytterligare en aspekt som skulle vara intressant att undersöka är hur de etiska policydokument som bankerna upprättat efterlevs i förhållande till det etiska resonemanget. Även en longitudinell studie som undersöker det etiska resonemanget hos bankpersonal över tid anser författarna vore intressant.