Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat på att årsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter väljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina årsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i årsredovisningar. En jämförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter där man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenägenhet att skriva mer om BSC än privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av.

Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvården leder till allt fler överbeläggningar. Detta inverkar negativt på arbetsmiljö och patientsäkerhet vid vårdinrättningarna. Samtidigt är effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vårdinrättningar sedan 2005.Problemdiskussion På Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbättringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbättringsåtgärder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvärderingar och ta fram nyckeltal som mäter effekterna av åtgärderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade Styrkort.

Bakgrund och problem: Världen genomgår för närvarande dramatiska förändringar, framföralltfinansiellt och politiskt. Som ett resultat är ekonomistyrning ett högst aktuellt ämne i dagenssvenska storföretag. Ekonomistyrning sker ofta med välkända ekonomistyrningsmodeller.Anledningen till att företag väljer att adoptera ekonomistyrningsmodeller kan förklaras utifrånolika teorier. Ett flertal studier visar att det är sällan ekonomistyrningsmodeller enbart sprids pågrund av att företag efterfrågar nya styrmodeller, även utbudssidan spelar en avgörande roll.Forskare har dock indikerat att vetenskapen hade gynnats av en undersökning om spridning avekonomistyrningsmodeller ur ett efterfrågeperspektiv. Då det svenska företagsklimatet förnärvarande utsätts för ovannämnda omvärldsfaktorer bidrar en svensk infallsvinkel till att göradet ytterligare intressant.Syfte: Syftet med studien är att, ur ett efterfrågeperspektiv, undersöka vilkaekonomistyrningsmodeller som används i svenska storföretag, hur de sprids samt deras effekt.Vidare är syftet att komplettera den existerande forskningen genom att undersöka området urdelvis nya infallsvinklar, till exempel genom att undersökningen utförs ur ett efterfrågeperspektivsamt att det uteslutande är ekonomichefer på svenska storföretag som tillfrågas.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, i enlighet med en deduktivforskningsansats.

BAKGRUND & PROBLEMDe allra flesta företag i vårt land är mindre företag, hit räknas företag med mindre än 49anställda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företagskiljer sig från de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens område.Detta genom att stora företag är överrepresenterade i studentlitteratur, vilket är detförsta problemet som studien omfattar. Flera forskare anser även att det finns ett gapmellan den teori som framställs i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andraproblemet studien behandlar.Denna studie fokuserar på att undersöka hur mindre bemanningsföretag i Östergötlandtillämpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. Här kan man fråga sig vilka formellastyrmedel som används och varför samt vilken roll styrmedlet har?SYFTESyftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för de formella styrmedel somsvenska mindre företag inom bemanningsbranschen använder sig av och dess betydelse.AVGRÄNSNINGStudien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inombemanningsbranschen.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete på breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poäng, vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i Luleå kommun samt, att lämna förbättringsförslag på hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger på en kvalitativ ansats samt innehåller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier på samhälls-, organisations- och individnivå. Dessa är Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?Känsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.

Bakgrund och problem: Historiskt har företagens system för prestationsmätning varitkortsiktiga och finansiella, men genom den skiftande konkurrensen har allt mer kritik riktatsemot dessa system. Som ett svar på denna kortsiktighet har det kommit flera nyamanagementtekniker som belyser företaget utifrån fler perspektiv än det finansiella. Det finnsidag forskning hur det balanserade styrkortet skapar värde (De Geuser et al, 2009). Dennaforskning har framförallt tillkommit under senare år och fanns således inte när många företagimplementerade sitt Styrkort. Detta kan därför inte ses som ett svar på varför företagen valt attimplementera konceptet.Andra forskare förklarar spridningen genom retoriska argument, fads and fashion, imitationoch sampaketering med andra management innovationer.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Problembakgrund: Transportsektorn och framförallt vägtransporter är den enskilt störstaproblemområdet med avseende på kolidioxidutsläpp i världen. Förändringsåtgärderna somhittills har gjorts inom sektorn är otillräckliga, främst eftersom det totala antalet transporterfortfarande ökar. Företag, främst industriländerna, har under de senaste decennierna börjatintegrera miljömål i sina företagsstrategier. Det statliga transport- och logistikföretaget GreenCargo bildades år 2001 och samma år införde företaget ett balanserat styrkort med integrerademiljömål. Meningen var att arbetarna skulle känna sig mer delaktiga och se att det går attpåverka utfallen.