Vi lever i ett samhälle som förändras i snabbare takt än tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer är högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö där avvikelser från det tänkta kan få negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte är att tjäna dess invånare och skapa ett attraktivt samhälle samt föra en prissättning i linje med ett nollresultat. Skulle det oväntade inträffa så medför detta att kommunen exempelvis måste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs.

Problemformulering: Vi vill först och främst på grund av vikten av effektiv styrning inom offentlig förvaltning undersöka hur olika sjukvårdsenheter inom Region Skåne rent praktiskt arbetar med balanced scorecard (BSC) i olika kontexter. Vi ställer oss följande frågor: -Vilka motiv låg till grund för införandet av verktyget BSC?-Hur såg framtagningsprocess och implementering av BSC ut?-Hur ser tillämpningen av BSC ut? -Vad är de viktigaste skälen till användandet av BSC? Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka motiven bakom införandet av balanced scorecard inom sjukvården, beskriva och analysera framtagningsprocesser samt tillämpning av och skäl till användning av verktyget. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på tre separata sjukvårdsenheter i Skåne. Denna undersökningsansats grundar sig främst på vårt behov av att nå en djupare insikt om bredden och helheten i arbetet med BSC.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten.

The investigation was initiated because of the high workload of the sellers and, additionally, because the Tunadal sawmill has received low ratings in customer surveys. Thus,  two main approaches are adopted here,  the first being to investigate which of the three methods  of working, namely, market divided flow organization, function organizationand flow organization with collaboration, proves to be the most beneficial. The second is to investigate whether there is an available method to ease the daily work. A literature review has been made in order to determine more efficient ways for the sellers to work in the Tunadal sawmill. During the investigation, an in-depth investigation into the total quality management using a balanced scorecard as a management tool was conducted.

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det är som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det är som påverkar organisationers adoptionsbenägenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som är avgörande för beslut om adoption. Med ovanstående redogörelse som bakgrund ämnar denna uppsats att svara på följande problemformulering;- Hurutvärderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus på ekonomistyrningsmodellers egenskaper ämnar författarna att öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hanterandet av mål för god ekonomisk hushållning i kommunen och dess påverkan på den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med målet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primärdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, Kävlinge och Osby kommun. Vi har även genomfört fyra intervjuer med sakkunniga biträden. Sekundärdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar.Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel.

I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Title:Balanced scorecard in the public sector - the balancing of conflicting objectives.Level:Final assignment for Bachelor of Science in Business Administration.Authors:Erika Sundström and Lisette Lundstedt.Tutor:Stig Sörling and Tomas Källquist.Date:2014-05-20.Purpose:The purpose of our study, from a management perspective, is to increase understanding of how the public sector can develop and use the balanced scorecard to balance conflicting objectives.Method:Hermeneutic approach, Literature review, Qualitative case study.Result and conclusion:Under certain conditions, the balanced scorecard can help to deal with conflicting objectives in a public organization. Stakeholders and objectives are important factors for a balanced control. This is due to the fact that many different stakeholders often leads to the creation of conflicting objectives. Numerous and unclear objectives lead to both conflict and uncertainty. The organization?s structure and culture are other factors that also influence.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer imedia och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Fleraenkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmäntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.