Kollektiv Styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva Styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental Styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala Styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental Styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental Styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

SammanfattningRegelbunden fysisk aktivitet har stora fördelar för hälsa och välbefinnande och kan förebygga skador och sjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, osteoporos, typ 2 diabetes och fetma är exempel på sjukdomar som blir allt vanligare idag. Fysisk aktivitet minskar risken för dessa. Kondition, Styrka och rörlighet spelar alla olika roller i hälsa, välbefinnande och idrottslig prestationsförmåga. Det är viktigt att utveckla ett allsidigt träningsprogram som inkluderar alla komponenter.

Bakgrund: Styrketräning kan öka muskelStyrka och muskelmassa för såväl otränade motionärer som vältränade elitidrottare. Teorierna kring effekterna av olika typer av styrketräning baseras i stor del av forskning på otränade individer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken form av styrketräning som ger en frisk, redan vältränad individ störst ökning i maximal Styrka och/eller muskelmassa. Metod: Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av studier som avhandlat olika styrketräningsformer på vältränade individer med >2 månaders erfarenhet utav styrketräning och som utvärderat resultatet i maximal Styrka eller muskelmassa. Artiklar söktes i databasen PubMed.

Föreliggande examensarbetet hade som mål att vara ett hjälpmedel för att kontrollera kvaliteten på hjälpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som är ett boende för tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för tjejer som hade bott på Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gällande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra tjejer som tidigare hade bott på Styrka, fyra socialsekreterare samt två ur Somaya?s personal.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

De senaste åren har CrossFit expanderat enormt i antalet utövare och gym över hela världen. CrossFit är ett styrke- och konditionsprogram som bygger på ständigt varierande funktionella rörelser utförda under hög intensitet och olika tidsintervall. Effekten av CrossFit-träning har i dagsläget endast undersökts av ett fåtal artiklar och är inte i korrelation med den snabba ökningen av träningsformen. Det krävs därför större insikt i träningseffekten av CrossFit-träning och hur den påverkar den fysiska förmågan.Syftet var att studera effekten av 8 veckors CrossFit-träning på explosiv muskelStyrka, rörlighet, submaximal syreupptagningsförmåga och maximala muskelStyrkan. Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design med ABA-design.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hos vältränade om det fanns något samband mellan maximal Styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var också att undersöka om det här fanns någon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och män.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal Styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal Styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, på ovanstående frågeställningar, hos kvinnor och män?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal Styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes på en grupp bestående av 10 män (ålder 24,4±2,8 år, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och längd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (ålder 24,1±1,7 år, kroppsvikt 65±8,0 kg och längd 167±5,7 cm) som var vältränade men hade olika idrottsbakgrund. Målet var att, utifrån den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.

Tal och röst styrs av komplicerade processer, där vitt skilda funktioner används i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig på flera sätt från den objektiva mätbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, Styrka och det man kallar talarformanten är två parametrar som påverkar hur rösten låter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens Styrka och med eller utan talarformant påverkar vilka stimuli otränade röstbedömare tycker bäst om.

Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, där ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Detta för att få kunskap om kvinnors livssituation, efter en genomgången hjärtinfarkt. Tretton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Det resulterade i fyra kategorier: att känna obalans mellan förväntningar och verklighet; att få Styrka från socialt stöd; att känna rädsla och osäkerhet i sitt dagliga liv samt att finna framtidstro och Styrka.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och Styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Introduktion/bakgrund: Många av våra vanligaste sjukdomar är livsstilsrelaterade och med en förbättrad livsstil så minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. En metod som ofta används inom fysioterapin för att försöka förändra patientens livsstil är det s.k. Hälsosamtalet. Hälsosamtalet inriktar sig framförallt på personens fysiska hälsa och syftar till att motivera patienten till att förändra livsstil och på så sätt erhålla bättre hälsa.

Följsamheten för långtidsmedicinering anges ibland vara högst 50 %. En bidragande orsak till underanvändning eller dålig följsamhet till läkarens ordination, kan vara okunskap om preparatets verkningar och effekter. Ett sätt att informera om läkemedel är att ange användningsområde på doseringsetiketten. Syftet med denna studie har varit undersöka hur ofta användningsområde anges på recept på diuretika, ATC-kod C03 Receptdata hämtades från Apotekets transaktionsdatabas och omfattade alla 195 761 recept för diuretika, ATC-kod C03, som blivit expedierat i Sverige under oktober 2007. Filerna levererades som Excelfiler och innehöll information om patientens födelseår, kön samt läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, Styrka, Styrka enhet, Styrka klartext, antal recipen och doseringstext.

Syftet med vårt utvecklande arbete var att undersöka om det genom skönlitteraturbearbetning gick att lyfta fram värderingar och stärka varje enskild elevs jag-Styrka så att denne vågar uttrycka och stå för sina åsikter samt stoppa kränkningar. Därigenom avsåg vi i förlängningen även att förbättra hela gruppens sammanhållning. Arbetet genomfördes under slutpraktiken i en årskurs 5. Stöd för vårt utvecklingsarbete fann vi i skolans styrdokument, Skolverkets fördjupande studie om värdegrunden, Värdegrundscentrums undersökning om värdegrundsarbetet och Molloys avhandling kring arbetet med skönlitteratur. Mätningen av resultatet skedde genom inledande och avslutande enkäter och intervjuer med fyra elever samt klassläraren.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala Styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.