Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Det stÀlls stora krav pÄ revisorn som, förutom kunskap i revision, ocksÄ ska kunna hantera omrÄden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan pÄverka hans sÀtt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision Àr att ge ökad trovÀrdighet Ät den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets rÀkenskaper och förvaltningsÄtgÀrder samt granska att styrelse och vd har följt lag sÄ fÄr intressenterna större förtroende för Ärsredovisningen. En av förutsÀttningarna för en trovÀrdig Ärsredovisning efter revisorns granskning Àr att han har agerat oberoende nÀr han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts mÄnga studier som behandlar oberoendet pÄ olika sÀtt, dÀr flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyrÄer som klassas som stora ocksÄ Àr de som sÀkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet frÄn de mindre revisionsbyrÄernas perspektiv.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförÀndringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affÀrsvÀrlden Àven inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer vÀrdeskapande resurs. Tidigare Àgnade sig internrevisorn endast Ät sÀkringsarbete som innebar att granska och utvÀrdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn Àven en roll av rÄdgivande karaktÀr, konsultrollen, vilket innebÀr att denne ger rÄd om förbÀttringsÄtgÀrder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan dÀrför uppstÄ svÄrigheter för internrevisorn att kombinera sÀkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

PÄ grund av alla de företagsskandaler som har intrÀffat har lagstiftaren gjort mycket för att stÀrka revisorns oberoende och dÀrigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder sÄ finns det en risk att han gÄr miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frÄgan om vad revisorerna anser skapa en god revision i smÄ aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet pÄverkar kvalitén pÄ revisionen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ studie för att kunna fÄ mer djupgÄende information till vÄr frÄgestÀllning. VÄr undersökning baseras pÄ primÀrdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med denna uppsats Àr att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende pÄverkar innehÄllet i de kommunala revisionsberÀttelserna. De problemomrÄde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade tvÄ olika enkÀter med standardiserade frÄgor vilka översÀndes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt bitrÀde i landets samtliga kommuner. EnkÀtfrÄgorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena.

En vÀl fungerande internrevision Àr ett mÄste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, Àr att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker Àr ytterst viktig för deras verksamhet och Àn mer intressant i samband med den rÄdande finanskrisen. Internrevisionens syfte Àr att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslÄ förÀndringar som kan förbÀttra organisationen.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

SammanfattningSyftet med vÄr undersökning var att förklara det svenska helÀgda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. HelÀgda kommunala aktiebolag prÀglas av sin sÀrart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillÀmpas pÄ privata aktiebolag och har en politisk Àgare, denna sÀrart förvÀntade vi oss skulle pÄverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angÄende styrelsens funktionella inriktning Àr utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hÀnsyn till det helÀgda kommunala aktiebolagets sÀrart. För att uppnÄ mÄlet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda ett positivistiskt synsÀtt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen pÄ institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.