Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Despite ongoing efforts toward equality, persistent wage gaps between men and women in Sweden still remain, particularly within male dominated industries, such as finance. Gender equality is a prominent topic in public discourse, yet progress towards achieving equal pay between men and women continues to be slow. This study aims to contribute to the research area and offers a unique perspective by examining gender related expectations from both men and women, managers and employees. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, gender related expectations influence salary setting processes in the financial industry. Through a qualitative study based on semistructured interviews, the study explores how both employee?s and manager?s gender related expectations affect attitudes, salary negotiations and potential outcomes of salary setting.

Revisorns oberoende Àr ett mycket omdebatterat Àmne som stÀndigt har varit i fokus och dÀrför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen Är 2002. Syftet Àr att undersöka om analysmodellen stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyrÄerna Àr stora eller smÄ. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ kategorierna stora och smÄ revisionsbyrÄer nÀr det gÀller tillÀmpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnÄs. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med tvÄ stora och tvÄ smÄ revisionsbyrÄer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken.

Introduktion: Höftfrakturen drabbar den Àldre mÀnniskan som en plötslig förÀndring i livet,en övergÄng frÄn ett oberoende till ett plötsligt beroende. Transition kan betyda att förloranÄgot och hamna i en ny och frÀmmande situation. De individuella reaktionerna blir olikatrots samma sjukdom. Den vÄrdvetenskapliga kunskapen anvÀnds för att identifieravÄrdprocessen, se helheten runt patienten och frÀmja en hÀlsobefrÀmjande process. En stark drivkraft hos mÀnniskor drabbade av höftfraktur Àr lÀngtan tillbaka till oberoende.Syfte: Att undersöka patienters transition och upplevelse av att komma tillbaka till sitt hemoch sin vardag efter att ha opererats för en höftfraktur.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys.

BAKGRUND: Revisorns oberoende Àr en av grundförutsÀttningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett oklanderligt vis och ge samhÀllet en rÀttvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrÄgan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan pÄ förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har dÀrför pÄbörjats gÀllande oberoendefrÄgan. Vi har valt att i studien utgÄ ifrÄn analysmodellen vilket Àr ett hjÀlpmedel för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Medlemmar i kooperativa företag Àr bÄde Àgare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, dÄ styrelsen mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa roller. Det Àr dÀrför av stor vikt att styrelsen kÀnner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, dÄ besluten inte enbart ska syfta till att ge sÄ stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskÄr. Detta gÀller Àven Södra SkogsÀgarna.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende pÄverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrÄn revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjÀnster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgÄtt en rad förÀndringar. Detta till följd av ett antal hÀndelser sÄsom Enronskandalen som kom att ifrÄgasÀtta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida en revisors oberoende pÄverkas av variabler som revisionsbyrÄns storlek (Big 4), konsulttjÀnster och klientstorlek.Metod: UtifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att analysera sekundÀrdata som vi hÀmtat frÄn AffÀrsdatas databas. Urvalet bestod av Ärsredovisningar och dess tillhörande revisionsberÀttelser som studerats utifrÄn kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jÀmförts med tidigare forskning inom revisionsomrÄdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försÀkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmÀrker i nÄgot större utstrÀckning Àn övriga revisionsbyrÄer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjÀnster, företag som nyttjar revisionstjÀnster frÄn Big 4 nyttjar konsulttjÀnster i högre utstrÀckning Àn företag som har annan revisionsbyrÄ.

Relationsmarknadsföring anvÀnds allt mer av revisorer för att behÄlla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vÀnskap och eftersom vÀnskap försvÄrar revisorns oberoende kan detta pÄverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare Àr det viktigt att redovisningen fÄtt en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hÀnger ihop med revision.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Revisorernas arbete har under de senaste Ären blivit alltmer ifrÄgasatt dÀr deras oberoende varit ett hett diskussionsÀmne. De senaste Ärens företagsskandaler runt om i vÀrlden, dÀr revisionsbyrÄerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrÄgasÀttandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stÀrka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillÀmpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och sjÀlvstÀndighet. Den nya lagen omfattar en sÄ kallad analysmodell, en sjÀlvgranskande modell dÀr revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omstÀndigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur revisorerna sjÀlva ser pÄ sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi fÄ en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motÄtgÀrder och uppdragsfrÄntrÀden. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt teorier om hot mot oberoendet för att forma vÄrt frÄgeunderlag.