Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision Àr att den utförs av en oberoende part. Det Àr dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan Àven revisionsbyrÄn ska vara oberoende i förhÄllande till klienten. Flera av byrÄerna erbjuder fler tjÀnster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrÄ för flera olika uppdrag uppstÄr ett kombiuppdrag. NÀr ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrÄn ska vara oberoende.

Denna c-uppsats handlar om Àldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjÀnst. Syftet Àr att undersöka hur hemtjÀnsten inverkar pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem Àldre med olika nivÄer pÄ hjÀlpbehov. De Àldre upplever att de inte kan pÄverka sin hemhjÀlp. Studien visar ocksÄ att hjÀlptagarna Àr i stark beroendestÀllning i förhÄllande till hemtjÀnsten.

SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende Àr viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrÄgasÀtter revisorns oberoende och menar att det behöver stÀrkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag pÄ förÀndringar för att stÀrka oberoendet. MÄnga av de instanser som har lÀmnat remissvar pÄ kommissionens förslag Àr dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet Àr att förstÄ och försöka förklara varför utvalda instanser Àr negativt instÀllda till de förÀndringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angÄende revisorns oberoende, dÄ de Àr medvetna om att oberoendet Àr viktigt för en revisor.Referensram: HÀr presenteras den teori som Àr relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förÀndring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrÄn den kvalitativa ansatsen. HÀr beskrivs val av ÀmnesomrÄde, det tillvÀgagÄngssÀtt som har anvÀnts i studien samt studiens trovÀrdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanstÀllning över de utvalda instansernas tankar och Äsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra Är. Under senare Är pÄstÄs revisorstjÀnstens karaktÀr dock ha förÀndrats. RÄdgivning har blivit en större del av revisorns tjÀnsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrÄgasattes revisorns roll och stÀllning med fokus pÄ revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. BÄda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur lÄngt revisorns tystnadsplikt strÀcker sig och vad det finns för situationer som gör det svÄrt för en revisor att vara oberoende. Det kommer Àven att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.