Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

Sjuksköterskeutbildningen har förÀndrats med utvecklandet av omvÄrdnadsvetenskap och med det har Àven sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensomrÄden sjuksköterskans yrkesgrund vilar pÄ. Syftet med denna enkÀtstudie Àr att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen pÄbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvÄrdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvÄrdnad som en hjÀlpande och omhÀndertagande aktivitet. De ansÄg att de vetenskapliga och omvÄrdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensomrÄde medan egenskaper som förmÄga att kunna lyssna skattades högt.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och dÀrigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete lÄtit tvÄ fritidspedagoger berÀtta om sitt yrke. De har berÀttat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat pÄ, vilka förÀndringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har pÄverkat deras yrke pÄ olika sÀtt. Resultatet visar pÄ att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förlÀggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten pÄ fritidshemmet har reducerats pÄ bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anstÀlldes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien Àratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frÄgor stÀlls: Hur socialiserar den kommunala ÀldrevÄrden in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna sjÀlva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen pÄ deras nya arbete? Den teoretiska utgÄngspunkten Àrrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanstÀlldaenhetschefer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa lÀrarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid tvÄ skolor. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra ovan med rÄdande uppfattningar frÄn Skolverket samt jÀmföra utfallet av ovanstÄende med resultatet av en enkÀt utförd pÄ fritidspersonalen vid dessa tvÄ skolor. Vi vÀljer att anvÀnda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestÀmda frÄgor. Vi avser att intervjua fyra lÀrare och delar ut enkÀter till fem fritidsanstÀllda pÄ tvÄ olika skolor. Vi intervjuar Àven personal pÄ Skolverket för att jÀmföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrÄn sitt ursprungliga hem finns hem för vÄrd eller boende(HVB-hem) pÄ flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs dÀr syftar till att tillhandahÄlla boende och bistÄ ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjÀlper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som ocksÄ utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anstÀllda pÄ HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig sjÀlva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen fÄr för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal pÄ tvÄ HVB-hem delat med sig av sin livsvÀrld, och genom deras utsagor och med hjÀlp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förstÄelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig sjÀlva i den arbetsrollen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Föreliggande undersökning fokuserar pÄ bildlÀrare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrÄn digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju dÀr det empiriska materialet Àr insamlat frÄn tre bildlÀrare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del bÄde för process och produktion inom bildÀmnet, bÄde för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhÄllning. Resultatet visar Àven att nÀr elever under bildarbeten anvÀnder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.