Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig vÀl lÀmpade att arbeta hÀlsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhÀlsoarbete inom primÀrvÄrden utan vikten lÀggs pÄ mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i sÄ fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och sjÀlvstÀndigt yrke men att de borde arbeta mer hÀlsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvÄrar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersÀttningssystem samt senare Ärs omorganisationer har försvÄrat deras arbete.

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

Denna uppsats handlar om gode mÀn i UmeÄ som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förvÀntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats anvÀnds kvalitativa intervjuer för att fÄ information om gode mÀnnens förvÀntningar och rollteorier för att förstÄ innebörden av dessa förvÀntningar. TvÄ intervjuer gjordes och resultatet visar att gode mÀn i UmeÄ har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och Àven inom sig sjÀlva. UtifrÄn rollteorier uppstÄr vissa situationer i deras yrkesutövande som kÀnnetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero pÄ en del otydliga arbetsuppgifter med ocksÄ pÄ att det kan vara svÄrt att skilja pÄ gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svÄr situation nÀr gode mannen dels ska stötta och hjÀlpa men Àven förhÄlla sig professionellt till beslutet..

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som Àr kÀrnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhÀlsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av fenomenografin och kopplas ocksÄ samman med teorier kring professioner. Metod: För den hÀr studien har en kvalitativ inriktning valts dÀr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor har anvÀnts. Urvalsgruppen Àr tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhÀlsan i samma stad som Àr specialpedagogernas che-fer.

PÄ journalistutbildningar i Sverige sÀtts objektivitet i fokus och det Àr en viktig hörnstenom man vill behÄlla sin trovÀrdighet i sin yrkesroll. AngÄende sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sÀtts Ät sidan till förmÄn för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrÄgasatta Àr framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. DÀrför vill viundersöka hur journalisterna ser pÄ sin egen objektivitet och om de Àr medvetna omproblematiken. Vi har genomfört tvÄ djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och SkellefteÄ.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anstÀlldas syn pÄ public service och hur de anser att de tillÀmpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys, intervjuer samt observation.Material: InnehÄllsanalys av Ätta dokument om public service, intervjuer med sex anstÀllda pÄ SVT Barnkanalen samt en observation pÄ SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn pÄ begreppet public service och vad detta innebÀr i praktiken. Beroende pÄ vad respondenten har för yrkesroll pÄ SVT anges olika definitioner pÄ vad som Àr det mest centrala kÀrnvÀrdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn pÄ vad public service-uppdraget innebÀr för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn pÄ uppdraget och har sjÀlva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn pÄ public service-uppdraget Àr helt fullstÀndig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: KonstnÀrscentrum VÀstKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte Àr att förstÄ hur unga konstnÀrer nÀtverkar och kommunicerar utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnÀrer som Àr yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar pÄ komplexiteten i konstnÀrsyrket och hur konstnÀrer mÄste vara flexibla dÄ de tvingas anpassa sig till mÄnga olika aspekter. Unga konstnÀrer har en strÀvan efter att vara individuella samtidigt som de har en lÀngtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt fÄ utbyte av andra konstnÀrer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt pÄ barer, caféer och utstÀllningar. VÄra konstnÀrer uttrycker Àven vikten av att trÀffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersÀtta det reella mötet.

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas nÀr det gÀller dess förutsÀttningar liksom Àven hur stor möjlighet det finns till sjÀlvbestÀmmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i tvÄ kommuner, Malmö och Eslöv, dÀr fyra fritidspedagoger fick svara pÄ hur det ser ut idag men ocksÄ för tio Är sedan. Resultatet visade pÄ en brist nÀr det gÀller planeringstid för bÄde fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte rÀcker till. Bristen pÄ tid för reflektion och planering innebÀr en risk att yrkesrollen inte förbÀttras. En slutsats i undersökningen Àr att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen pÄ fritidspedagog tycks mer komplicerad.