Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser. FrĂ„gan Ă€r hur kommunen kan fĂ„ ta del av denna kunskap.

Inom ramen för distriktssköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper. HemsjukvÄrden Àr en verksamhet dÀr distriktssköterskor utövar sin kompetens och behovet av hemsjukvÄrd i Sverige ökar. Tidigare forskning har visat att distriktssköterskeprofessionen behöver tydliggöras. Kunskap om hur distriktssköterskors kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden kan ge svar pÄ om kompetensen nyttjas pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll och hur deras kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp pĂ„verkas av förĂ€ndrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvĂ„rden i Östergötland, en del av sjukvĂ„rden som Ă€r offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. SĂ„vĂ€l primĂ€r- som sekundĂ€rdata har anvĂ€nts.Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förĂ€ndring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.Empiri: PrimĂ€rdata har inhĂ€mtats frĂ„n tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anstĂ€llda. SekundĂ€rdata har inhĂ€mtats frĂ„n tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.Slutsats: AmbulanssjukvĂ„rden har de senaste decennierna genomgĂ„tt vissa förĂ€ndringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anstĂ€llda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering pĂ„ formell utbildning, och försök till att stĂ€rka yrkesidentiteten och strĂ€van efter professionalisering..

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Syftet med denna studie Àr att studera hur lÀrare och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lÀrare och specialpedagoger har för förvÀntningar pÄ specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vÄr studie ingÄr 15 intervjuer med nio lÀrare och sex specialpedagoger pÄ sammanlagt sex skolor varav fem Àr kommunala skolor och en Àr en fristÄende skola. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av de teoretiska utgÄngspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar mÄnga olika svÄröverskÄdliga arbetsuppgifter, dÄ förvÀntningarna Àr höga frÄn mÄnga hÄll.

LÀrarutbildningskommittén fick vÄren 1997 i uppdrag av regeringen att lÀgga fram ett förslag om en förnyad lÀrarutbildning. BetÀnkandet, att lÀra och leda en lÀrarutbildning för samverkan och utveckling, var klart vÄren 1999 och förslaget lÀmnades ut pÄ remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (LÀrarförbundet, LÀrarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lÀrarutbildningen pÄ landets högskolor. VÄr undersökning Àr att undersöka vad som lÄg bakom nÀr regeringen beslutade sig för att förÀndra lÀrarutbildningen och vad den förnyade lÀrarutbildningen kommer att innebÀra för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren frÄn de olika förbunden (se ovan) sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with ata coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory.

Bakgrunden till denna uppsats Àr det dubbla uppdrag som socialsekreterare sÄ som grÀs-rotsbyrÄkrater har, de ska bÄde kontrollera och stötta klienten pÄ en och samma gÄng. Stu-dien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjÀnstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska bÄde arbeta för att ge hjÀlp till försörjning och hjÀlp till sjÀlvförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehÄllande tvÄ olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte Àr att försöka förstÄ och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

AbstractThe aim of our study was that from a Preschool Manager?s perspective to describe, analyze and understand the function of special education and the Special Education Teacher?s profession within preschools. We conducted twelve interviews with Preschool Managers in two northern Swedish municipalities. From a theoretical base, we used both the relational and categorical perspectives. All answers from these interviews have been analyzed from these perspectives.

Den frÀmsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador Àr att identifiera uppkomna funktionsstörningar som pÄverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det Àr ocksÄ viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens lÀn i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frÄgeguide.