Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pågående globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstäthet blir företags förmåga till innovation allt viktigare. Den här uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek påverkar produktinnovationsförmåga. Studien baseras på en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation på om diversifiering och storlek påverkar innovationsförmåga i enlighet med hypoteserna. Åtta av 12 företag uppvisar värden på innovationsförmåga som kan anses stämma överens med vad de förväntas att vara.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: �Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?�, �Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?�, �Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?� Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts.Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek.Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler..

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer även bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömässiga påverkan pa? omvärlden, inte minst då forskningen premierat större fo?retag men a?ven då medelstora företags karaktärsdrag kan ses som en kombination av såväl små som stora företags typegenskaper.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.