Since the abrupt ending of the Cold Wars the international system of politics has been dominated by the unipolar United States. Leading scholars within structural realism sees this stage as just a temporary condition for various reasons. They also target China as aspirant to embody the role of a balancer against USA and pole in a bi- or multipolar system. Some even argue they are destined for superpower.With the help of realisms definition of power I estimate U.S., China's and India's capabilities and judge their potential superpower. I then go on to connect structural realism and role theory to estimate their different statuses in the system.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

Gender mainstreaming has been an internationally dominant policy since the mid 1990?s. In 2004, the Swedish government decided to implement gender mainstreaming within the Government Offices of Sweden. However, little research seems to have focused on the reasons for an organization's decision to implement gender mainstreaming. Consequently, the purpose of this study is to answer the question why the Government Offices of Sweden have decided to use gender mainstreaming.

Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier från boken Essence of decision och applicerar dessa på U 137-krisen. Krisen inträffade 1981 då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna är ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrån olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna på U 137-krisen och utser den teori som bäst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa på U 137-krisen.

Vi lever i ett mångfaldssamhälle där alla medborgare ska ha rätt till lika service från förvaltningen. När förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet måste man beakta mångfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frågan är om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativärden fått stå tillbaka för ekonomiska värden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt Försäkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I media läser man allt oftare att högskolor som tillämpar alternativaantagningsmetoder blir stämda. Studenter som inte blir antagna på grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvänd diskriminering. I vår uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstå's ur positivsärbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's på lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gällde fram till den 31 december 2008) och på diskrimineringslagen (som trädde i kraft den 1 januari 2009). Även om förändringar kring antagning har gjort's, menar vi i våra analyser att det inte skett någon avsevärd förbättring.

The three post-communist states - Belarus, Moldova, and Ukraine ? have gone different ways in terms of freedom and democracy since the breakdown of the Soviet Union 1991. During these years, the state and the civil society have been fundamental actors in the struggle against, and even for, authoritarianism.A strong state with great capacity in Belarus has undermined the chances for the civil society to fulfil its task as a watchdog of the state and link between the citizens and the government.Failed authoritarianism in Moldova has led to a situation where both the state and the civil society are weak. The major problem is lack of organization and cohesion; both the state and the civil society have often been divided by ethnical differences and are therefore not strong enough to promote democracy.In Ukraine, the dominance of a strong state ended in 2004 when the Orange Revolution took place, sometimes called a ?peak of democracy? where popular mobilization and protests succeeded in it's opposition against the state.

In the era of urbanization and globalization, many small, rural and post-industrialcities struggle for growth. The competition for citizens and visitors is intense, andone commonly used strategy is to promote the city to a target audience. Placemarketing, however, is homogenized to a great extent. Marketing thus seems likea useless approach, yet almost every city does it.By using discourse analysis and institutional theory, this essay aims to explainwhy the city of Kramfors markets itself. There are several problems arising due tothe marketing of places, especially concerning the discrepancy between the city?simage and identity.

The current trend towards globalisation and democratisation has made the theories of politics in pluralistic societies, and how to make them work, of particular interest and concern. Lijphart's theory of consociational democracy is an important influence in this field. At the same time the importance of civil society in transition studies and democratisation processes has been reinforced over the last thirty years. However, the complex political situation that plural societies face, creates obstacles for a healthy civil society. This thesis is based on a case study of Lebanon, a country with deep ethnic divisions and a government that resembles a consociational democracy.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt på användningsområdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen används relativt ofta i samhällsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning på området och en välutformad definition lyser med sin frånvaroDen gängse begreppsförklaringen fokuserar på ökad domstolsmakt och ställer principen om folksuveränitet mot rättsstatens grundsatser. Därmed blir debatten mycket ideologiskt färgad. Att det kan finnas ytterligare tänkvärda aspekter än den klassiska maktdelningsläran lämnas därhän.

This study is about youths, democracy and school. It seeks to describe and problemize the school's role in the democratic society. Firstly, using Social Representations Theory, 44 upper secondary shool pupils? representations, or conceptions, of democracy are described and discussed. These representations are then analyzed in relation to the school's role in the democratic society, as it is described by different researchers.The results show that many of the youths have a rather simplistic and abstract view of democracy, describing it only in terms of general principles and the main features of the representative democracy, such as voting in national elections.

Vi har valt att titta på hur organiseringen påverkar sociala rörelse-organisationers fortlevnad. Medlemsantalet är vår operationalisering av fortlevnaden. Våra två fall är Amnesty International och Attac.För- och nackdelar med olika organisationssätt tydliggörs med hjälp av två organisatoriska idealmodeller som till stor del är varandras motsatser. Dessa är den vertikala modellen och den horisontella modellen.Dessa för- och nackdelar har vi ställt mot empirin. Vi har använt oss av litteratur, hemsidor och intervjuer för att få en bild av hur organisationerna ser ut.Trots att Attac är nätverksbaserad och Amnesty är mer vertikalt ordnad, har båda visat prov på flexibilitet och lyckats skapa delaktighet, vilket är positivt för organisationernas fortlevnad.

This Master Thesis has its basis in a political decision made by Centerpartiet. The primary goal of the decision was to construct a new government agency, with the power to decide over all areas concerning social insurance. To be able to do this safely, by a merge of two different agencies, the thesis looks at different earlier merges for signs. First of all two agencies, Swedish Tax-agency and Swedish Prison and Probation Service, are studied because they are considered succeful in their earlier merges. Two main signs are that it took a long while and that the organisations worked with similar things before the merge.

By the same time as the recent enlargement of the European Union, where Poland became a member, it was officially stated that the gender mainstreaming-policy was to be integrated into every area of EU. NGO:s working as entrepreneurs for the gender mainstreaming norm in Poland supported the accession largely because they believed it would help spreading the norm also on a national level. Qualitatively analyzing the Polish case and the difficulties gender mainstreaming as a norm candidate meets with I contrast expectations with what could actually be EU:s role in this matter.Arguing that EU is a context with room for spreading norms by both bargaining and socialization, this paper takes a social constructivist approach. Gender mainstreaming as a norm is difficult for EU to apply on their members, and thus was not widely discussed during accession negotiations. In the same time.