I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

This thesis is using the theory of participatory democracy to show how one can work to increase the participation in the society, between elections as well as during elections. For a couple of years now many traditional democratic countries have been struggling with low voting rates. Hence this, I find it interesting to study what has been done to cope with this problem. The government in Sweden had a project working on how to make more people involved in the democratic process, especially people that to a lesser extent participate in this process. In this thesis two projects will be studied, Möllevångsgruppen and Unga väljer Miljö i Malmö.

This thesis uses the ?What's the problem?-approach developed by Carol LeeBacchi. This approach studies how the problem that a certain policy is supposedto take care of is represented. Each representation will rest upon certainassumptions and will accordingly support certain solutions while other solutionswill be considered less suitable to the problem as it is represented.The thesis therefore evaluates the competing problem representations forgender mainstreaming in Sweden. The theory chapter explores two developmentpossibilities for gender mainstreaming, based on diversity and deliberativedemocracy.

Deliberative democracy theory has been prominent within political science research since the early 1990?s, often applied in studies on postnational democratic constellations, in particular the European Union. Of the main institutions of the union, the European Parliament stands out as somewhat understudied from this point of view, which is why the main aim of this thesis is to study the conditions for deliberative democracy in the European Parliament.From deliberative democratic theory four criteria have been selected to function as methodological framework in analysing the institutional structure and proceedings of the parliament. Each of the criteria is applied separately to the practice and function of the plenary sessions, the parliamentary committees and the political groups. The analysis shows that the conditions for deliberative democracy differ between the three fora, as do their respective roles in parliament, but all in all they supplement each other.

Since the disintegration of the Soviet Union a lot of hope has been put on civil society to help develop Russia into a more democratic society. This study explores the constructive elements in the relationship between civil society and the state in Russia, and how this enables the work toward political development. By using Julie Fishers theory about political development and organisational autonomy I discuss the varying and often complex ways in which civil society and the state interacts. These are often not mentioned in the liberal tradition, which believes that civil society's most important democratic function is to act as a watchdog for the state.There is very limited political space for NGO's in authoritative Russia. The existing oppositional NGO's are important for the political development, but they are few and their impacts on society are limited.

In this thesis I discuss how the western conception of reason is an aspect of power. I consider the western comprehension of rationality to be a masculine and ethnocentric understanding, though by itself acclaimed to be universal. My purpose with this thesis is to analyze how this western and masculine conceptualisation of reason follows a gramscian structure of power, which makes it reproduce itself in the postcolonial project of science.The theory of hegemony and ideology of Antonio Gramsci is central for analyzing the reproduction of the western subject of knowledge. The theoretical approach is also based on the understanding of the Other as essential for defining the identity of the self. My two main objects of study is one text of Gayatri Chakravorty Spivak, which discuss the problems of representation, and one of Chandra Talpade Mohanty, in which she examines the tendency to neocolonization in certain western postcolonial feminist research.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

The number of blogs, from weblogs, are increasing every day. Blogs are also becoming more visible in the public debate as well as the awareness of their existance is rising among politicians and citizens. The aim of this thesis is to answer the question what democratic potential blogs can have. This question will be answered by initially studying the research that exists today about weblogs and democracy. The second part of the analysis consists of a selection of texts from weblogs that touches this subject.

Is the Muslim Brotherhood a political force that can be able to push Egyptian society in to the process of democratization? We think that the answer to that question is yes, even though the movement clearly state that their main aim to create a democratic state, but based upon the Islamic shari?ah-laws. In this paper, we examine if the Brotherhoods? political platforms and ideas are compatible with the classic ideas of how a democratic state should be. We discuss Robert A.

Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

The Swedish society and welfare model are under constant changes anddevelopment. One of the core areas in this welfare model is the social policy. By analysing the changing role of the organizations in the civil society on a local level with a theoretical typology changes in the roles can be noted. These changes can with a model for ideal types raice questions about bigger changes concerning issues of legitimacy and accountablility. I uses qualitative method including interviews with actors on the local level, earlier reseach in the field and public documents.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..