Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete Àr att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider nÄgon utav nedanstÄende punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning pÄ 41,5 miljoner kronor? NettoomsÀttning pÄ 83 miljoner kronor? Fler anstÀllda Àn 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder pÄ att förslaget kommer att gÄ igenom vilket i sÄ fall skulle innebÀra att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien Àr att studera hur företag noterade pÄ oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vÄr studie har vi anvÀnt oss av sekundÀrdata sÄvÀl som primÀrdata.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mĂ„l och syften med idrottsstödet men idrotten Ă€r en sjĂ€lvstĂ€ndig rörelse som sjĂ€lv bestĂ€mmer över bidragets anvĂ€ndande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet anvĂ€nds pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r i linje med dess mĂ„l. Syftet med denna uppsats Ă€r att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera anvĂ€ndandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av tvĂ„ orsaker; för att frĂ€mja folkhĂ€lsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

Statens FolkhÀlsoinstituts folkhÀlsorapport visar att hÀlsolÀget hos homo- bi- och transsexuella (hbt-personer) i samhÀllet Àr sÀmre Àn hos övriga befolkningen. Framför allt Àr den psykiska hÀlsan sÀmre och inom hbt-gruppen Àr det framförallt transpersoner som mÄr dÄligt. Syftet med vÄr litteraturstudie var att fÄ en inblick i hur hbt-gruppen upplever vÄrden och hur de upplever bemötandet, samt att fÄ en uppfattning om var bristerna i bemötandet ligger och vad vi som blivande sjuksköterskor kan göra för att förbÀttra vÄrden för dessa mÀnniskor.Vi fann tio artiklar genom att söka i olika databaser; CINAHL, PubMed och Blackwell Synergy. Dessutom har vi genom manuell sökning och mailkontakt med författaren fÄtt tillgÄng till en artikel med relevans för vÄr uppsats. Vi har arbetat utifrÄn en induktiv ansats och efter genomlÀsning av artiklarna fann vi att Erikssons lidandeteori och queerteorin hjÀlpte oss att tolka resultatet pÄ ett konstruktivt sÀtt.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förÀndring pÄ SJ. SJ Àr en organisation som har varit med om bÄde stora och smÄ förÀndringar under dess lÄnga levnadstid. Det som belyses i detta arbete Àr de anstÀlldas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förÀndring. Arbetet handlar Àven om produktionens pÄverkan pÄ organisationskulturen. Syftet var att titta pÄ vilka kulturella faktorer som det Àr viktigt att beakta för att Ästadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?Ă„tta-till-fem-arbete? arbetar nĂ€rmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete Ă€r s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna pĂ„verka mĂ€nniskors hĂ€lsa och leverne pĂ„ flera olika sĂ€tt (Axelsson, 2005). Vidare framhĂ„lls idag alltmer vikten av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete pĂ„ arbetsplatserna runt om i Sverige, dĂ€r en av de Ă„tgĂ€rder som betonas Ă€r att frĂ€mja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhĂ€lsoinstitut, 2004).För att ta reda pĂ„ vad skiftarbetande poliser upplever pĂ„verkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisomrĂ„de 1 i VĂ€stra Götaland.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

Sverige var det nÀst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförÀndring trÀdde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion pÄ förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. FörÀndringen innebar att smÄ aktiebolag som inte överskrider mer Àn ett av tre grÀnsvÀrden stÀlls inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket Àr om de ska anlita en revisor som granskar de Ärliga rÀkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie Àr att utreda vad smÄföretagarna anser att en revision bidrar med för vÀrde till ett företag. Hur resonerar smÄföretagare nÀr de gör detta val samt vilka skÀl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har pÄverkat bemötandet frÄn omgivningen?Ett försök till att fÄ en mer trÀffsÀker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförÀndringen, dÄ de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgÄ ifrÄn.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade mellan Ären 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut frÄn 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att fÄ tillgÄng till en tydligare statistik över sjukfrÄnvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrÄnvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle pÄverkas och vilja förbÀttra sjufrÄnvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet ocksÄ upp ett mÄl om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur motiven till lagÀndringen har uppfattats och verkstÀllts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas pÄ just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrÄnvaro Àn bÄde privata arbetsgivare och landsting.

Uppsatsen Àr en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrÄgasÀtter detta. HÀndelserna Àrmycket omdiskuterade bÄda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till hÀndelserna under första vÀrldskriget samt pÄverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet pÄ utvecklingen i Mellanöstern ochfrÀmst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i hÀndelserna och hur dessa pÄverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna kÀllorna och vilken roll spelar kÀllmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet pÄ den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera Äsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkÀnnande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna frÄga.

En vanligt förekommande Äkomma hos idrottare och motionÀrer, Àr patellar tendinopati, eller kanske mer kÀnt som hopparknÀ. Degenerativa förÀndringar, sÄsom patologisk kÀrlinvÀxt och kalciumpÄlagringar pÄ patellarsenans dorsala del tros vara orsaken till smÀrtan. Diagnosen Àr belastningsrelaterad och rehabiliteringstiden Àr ofta av lÄngvarig karaktÀr, men prognosen Àr god. Excentrisk trÀning och stötvÄgsterapi Àt tvÄ förkommande behandlingsmetoder för Äkomman. Syftet med litteraturstudie var att beskriva evidensen för excentrisk trÀning och stötvÄgsterapi vid patellar tendinopati.