Att vara eller icke vara, en tolkningsfråga
En historiografisk undersökning av de armeniska massakrerna 1915
Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga. Syftet med uppsatsen är att klarlägga förklaringarna och slutsatserna deutvalda forskarna har kommit fram till i sina analyser. Uppsatsen varken anklagar eller tarställning för eller emot rubriceringen av massakrerna och förhåller sig neutral i största möjligamån.Nyckelord: armenier, dashnak, hunchak, massakrer, ungturkar, ittihadister, CUP, turkism,turkisk nationalism, Turan och turanism, revolution, deportationer, omlokalisering, uppror,skuld, förnekelse och erkännande.