Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen hos mÀn och drabbar i genomsnitt 8000 personer per Är. För de drabbade mÀnnen kan vardagslivet förÀndras, bÄde pÄ grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan pÄverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska pÄbörjas tidigt och vara mÄlinriktad. För patienter som drabbats av mild till mÄttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vÄrd pÄ strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvÀrderar ett förbÀttringsarbete dÀr tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell pÄ en strokeenhet.Syfte Syftet med förbÀttringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhÀndertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vÄrdtid pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, nÀrstÄende och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning frÄn sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till mÄttlig stroke.Metod FörbÀttringsarbetet utvÀrderades genom mÀtning av vÄrdtider och mÀtning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbÀttringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras nÀrstÄende, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Uppsatsen behandlar hur elever, lÀrare och skolan kan ÄtgÀrda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn elever har pÄ mobbning och hur de vill att lÀrare och skolan skall agera nÀr det uppstÄr en mobbningssituation. Via ovanstÄende fÄr vi djupare kunskap om hur vi i vÄr framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nÄ detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning Àr, vilka orsakerna Àr till att det sker, samt förslag pÄ ÄtgÀrder.Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i Ärskurs 7-9. I resultatet framgÄr det att eleverna har en bild om vad mobbning Àr och att de önskar bÀttre hjÀlp och stöd frÄn lÀrarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem.

PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Att leva med astma innebÀr en rad begrÀnsningar och förÀndringar i den enskilda mÀnniskans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus pÄ upplevelser av begrÀnsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begrÀnsad och i behov av hjÀlp: att hoppas pÄ förbÀttring: att ha kontroll och sjÀlvkÀnsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att mÀnniskor med astma upplevde sig ha behov av hjÀlp och stöd samt att de kÀnde trygghet nÀr de hade kontroll över sin sjukdom.

Syftet med denna studie var att ge exempel pÄ hur lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i sin undervisning i Ärskurs 1. Syftet var Àven att ge exempel pÄ hur lÀrarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att uppfylla syftet och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat 9 lÀrare. Vi gjorde en kvalitativ studie och anvÀnde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vÄrt resultat framkom det att lÀrarna blandade metoder och plockade delar frÄn fem olika metoder för att nÄ det bÀsta resultatet.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Employer Branding, EB, Àr ett koncept inom marknadsföring som syftar till ett företags marknadsföring gentemot anstÀllda. Konceptet grundar sig i att organisationer genom EB kan skapa ett attraktivt varumÀrke gentemot anstÀllda för att sedan fÄ dem att identifiera sig med det. EB syftar Àven till att skapa en trivsam organisationskultur. Detta ska resultera i att de anstÀllda kÀnner lojalitet gentemot företaget och dÀrmed tenderar att stanna lÀngre inom företaget. TillÀmpning av detta koncept har i tidigare forskning visat sig gynnsamt dÄ resultaten visar att anstÀllda fÄr en tillhörighet till och fortsÀtter att arbeta inom företaget.

HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.

NÄlstick Àr för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smÀrtupplevelser i samband med nÄlstick, men de Àr uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jÀmföra tolvÄriga pojkars och flickors upplevelse av smÀrta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger nÄgon skillnad mellan könen. Materialet Àr hÀmtat ur en enkÀt frÄn en pÄgÄende studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som anvÀndes var kvantitativ. FrÄgorna som valdes ur enkÀten berör upplevelsen av blodprovstagningen.