PÄ cytostatikamottagningen, pÄ Universitetssjukhuset MAS, pÄbörjade man ett projekt för ca tvÄ Är sedan. Projektet hade som mÄl att den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskan skulle nÀrvara vid nybesöket som lÀkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. NÄgon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans nÀrvaro vid sÄdana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssÀtt.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Detta arbete riktas framför allt till omvÀrlden, men ocksÄ till assyrierna/syrianerna, frÀmst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och sÀkerhet, skall uppmÀrksammas om vad som hÀnder dÀr ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshÀrjade och diktatoriska lÀnder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa Àr bara nÄgra fÄ lÀnder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum Àr att en del etniska minoriteter har övergivits och lÀmnats Ät sitt öde.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.

I den svenska sjukförsÀkringen har lÀngden pÄ sjukfallen stÀndigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vÀnda för att istÀllet fÄ fler mÀnniskor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se pÄ vilket sÀtt en attitydförÀndring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsÀkringen. För att uppnÄ detta har flera mindre frÄgestÀllningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gÄtt frÄn att sjukförsÀkringen frÀmst handlat om trygghet vid inkomstbortfall pÄ grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.

Uppsatsen utgÄr frÄn politisk kommunikation och syftet Àr att exponera politikernas strÀvan att styra vÀljarnas Äsikter. Eftersom Sverigedemokraterna Àr nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att pÄverka vÀljarnas Äsikter genom retorik och politiska texter Àr intressanta dÀrför att de, pÄ ett subtilt sÀtt, kan övertala vÀljarna genom rÀtt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vÄr problemformulering Àr: PÄ vilket sÀtt anvÀnder Sverigedemokraterna retorik i frÄgorna invandring och Älderdom för att nÄ ut med sina politiska Äsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en kĂ€nsla av trygghet och trivsel i förskolan Ă€r det viktigt att relationen mellan förĂ€ldrar och pedagoger Ă€r vĂ€lfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lĂ€rande.VĂ„r studie behandlar hur förĂ€ldrakontakt och förĂ€ldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs pĂ„ tvĂ„ förskolor dĂ€r de medverkande Ă€r tvĂ„ förĂ€ldragrupper och tvĂ„ pedagoger, förĂ€ldrarna medverkar i en enkĂ€tundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanstĂ€llda resultatet kan vi se att bĂ„de förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrakontakt Ă€r viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att förĂ€ldrainflytande inte fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma pÄ en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott Àr samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott Àr av stort intresse dÄ det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sÀmre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsÀtt som teoretisk utgÄngspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om nÄgra behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvÄrd av unga. Studien belyser Àven behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gÀller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att sÀkerhet och trygghet Àr grundlÀggande. Resultatet har Àven visat att det kan finnas tvÄ sidor av ett behandlingssammanbrott..

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i KÀvlinge kommun.

Studiens syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare gör för att vara anstÀllningsbara, hur de kompetensutvecklas pÄ sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet Àr ocksÄ att reda ut vilken effekt nÀtverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anstÀllningsbarhet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som fortfarande inte Àr faststÀllt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvÀgledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men frÀmst hos den enskilde vÀgledaren. Det framkom Àven att nÀtverkande Àr viktigt för studie- och yrkesvÀgledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.