Nyfikna öppningar
Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatikLockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår nyfikenhet. I jakten på en upptäckt.Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad?Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla.