BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. OmvÀrldsfaktorer sÄ som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat pÄ företagens villkor och förutsÀttningar. Personalen har dÀrmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad som kÀnnetecknar en god arbetsplats utifrÄn ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle Àr företag som förlitar sig pÄ individers kompetens för framgÄng oftast mycket sÄrbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har ocksÄ problem med en allt för hög personalomsÀttning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel pÄ ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anstÀllda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har dÄ svÄrt att kontrollera de anstÀlldas insatser samtidigt som det fysiska anstÄndet till det egna företaget kan pÄverka individens kÀnsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anstÀlld i företaget.

Studien Àr gjord efter samtal med och efterfrÄgan frÄn Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har pÄ polisen och dess arbete. Undersökningens syfte Àr att fÄ kunskap om ungdomars syn pÄ polisen, mÀta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har nÄgon betydelse för respondenternas Äsikter. Studien syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet pÄ undersökningen Àr att respondenterna Àr positiva eller inte har nÄgon Äsikt om polisen i Lund.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera det magiska tÀnkandet hos barn i Äldrarna 8-13 Är. Jag Àmnar lyssna pÄ barnens tankar om magi och genom detta fÄ en bild av hur de uppfattar magi, med hjÀlp av tvÄ filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro pÄ jultomten och hÀxor och andra magiska vÀsen bidrar till en trygghet hos barn som mÄnga gÄnger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har vÀckt frÄgor hos mig. Min huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser barns magiska tÀnkande ut i Äldrarna 8-13 Är? Med detta menar jag om fantasivÀrlden Àr en vÀrld av fantasi eller verklighet.

SAMMANFATTNING Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg. Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Mobil IntensivvĂ„rds Grupp (MIG) Ă€r ett relativt nytt koncept i vĂ„rden som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger pĂ„ att tidigt identifiera den svĂ„rt sjuka patienten genom enkla mĂ€tmetoder för att snabbt kunna behandla och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. PĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har dĂ€refter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet Ă€r kopplat till ett utbildningsprogram.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.

The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews.

Denna uppsats Àr ett resultat av en försöksstudie med anvÀndning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperationer pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna Àr kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio Är tillbaka, den andre författaren har lika lÄng erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperation. Det IKT-stöd som Àr i fokus i detta arbete Àr en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva trÀningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min HÀlsoplan. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrÄn detta anvÀnt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.