De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har pÄ lek och den fria leken. Jag tar Àven upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lÀrandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda Àmnet.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare Är, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare vad gÀller ovannÀmnda omrÄde. Studiens frÄgestÀllningar belyses med hjÀlp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmÀrksamheten mot hur anvÀndandet av sprÄkliga och fysiska artefakter i förhÄllande till lÀrprocessen upplevs och förstÄs i olika sociala praktiker.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts pÄ fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas lÀngd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjÀlp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning Àr beroende av de förvÀntningar, eller brist pÄ förvÀntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare pÄverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll pÄ skolan. InstÀllningen till skolbibliotekets roll pÄverkar ocksÄ de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och pÄ sÄ vis Àven vilka förutsÀttningar som finns för undervisning i informationssökning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. VÄr undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som Àr den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktÀren utifrÄn ett genusperspektiv. VÄr teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrÄn ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sÀtt att tÀnka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansÄg genom bara att höra sagan att huvudkaraktÀren var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.NÀr de intervjuade vÀl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktÀren var en pojke, medan de som svarat pÄ annat vis Àndrade de sig till pojke..

Genom vÄr utbildning har intresset för lÀsinlÀrning vÀckts och vi har stÀllt oss frÄgan hur man fÄr elever att vilja lÀsa böcker. Vi har dÀrför valt att undersöka hur pedagoger gör för att vÀcka lÀsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lÀgga grund för ett fortsatt lÀsande. Syftet Àr att fÄ en inblick i pedagogers syn pÄ hur man stimulerar till lÀsning, hur de anser att en bra lÀsmiljö skapas och hur de arbetar med höglÀsning. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande och miljö hÀnger nÀra samman. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger dÀr intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.