Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. VÄra frÄgestÀllningar rör vilka som Àr involverade i mobbning och vad som karaktÀriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie bÄde traditionell mobbning och internetmobbning. I vÄrt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier pÄ omrÄdet har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktÀriserar en mobbare, vad som kÀnnetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text Àr det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vÄr diskussion.

Denna undersökning Àr en komparativ studie av olika lÀromedel i historia mellan Ären 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingÄr ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa Àr om det över tiden skett förÀndringar i lÀromedelsböekerna utifrÄn "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. AngÄende det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet Àr det viktigt att det finns en samstÀmmighet mellan framstÀllningen i lÀromedlenoch elevernas egen inhÀmtade kunskap utanför skolan.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har pÄ begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka kompetenser som krÀvs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv dÀr en vanligaste konstformen Àr arbete med teater. Vi ville ocksÄ se hur verksamma dramapedagoger ser pÄ lÀrandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vÄr kvalitativa undersökning med en litteraturstudie dÀr de teoretiska tyngdpunkterna ligger pÄ konstpedagogiskt perspektiv, lÀrandesyn och ledarskap.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lĂ€rande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lĂ€randeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrĂ„n teorier om lĂ€rande.

Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.

Syftet med vÄrt arbete Àr attstudera hur pedagoger inom förskolan ser pÄ leken. Leken Àr en viktig del avbarnens liv. Den framhÄlls i bÄde lÀroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, dÄ man menar att det Àr i leken som barn utvecklasbÄde fysiskt och psykiskt. I vÄr forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör Àven för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan pÄ hur förskolan och desslÀroplan utformats.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa lÀrares didaktiska val utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestÀmda frÄgor och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÀrare frÄn olika skolor i olika stora stÀder i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande lÀs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi fÄ en insikt i hur de vÀljer arbetsformer och innehÄll och varför.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.