Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lÀrare i de tidigare Ärskurserna arbetar med elevers lÀsförstÄelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehÄllet spelar för elevers lÀsförstÄelse samt hur lÀraren vÀljer att lÀgga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka dÄ svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för lÀsarens förstÄelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lÀrare kring hur de arbetar med lÀsförstÄelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lÀrare som undervisar i mer mÄngkulturella klasser och tre lÀrare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssÀtt.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

SammanfattningVÄrt examensarbete i pedagogik handlar om krÀnkningar mellan lÀrare och elever pÄ Colin Leclairgymnasiet i SödertÀlje. Syftet med studien var att finna nÀr och hur krÀnkningar mellan lÀrare och elever förekommer, och i vilken utstrÀckning krÀnkningar förekommer.Metoden vi har valt att anvÀnda i studien Àr en fallstudie. Studien Àr gjord med hjÀlp av en enkÀtundersökning som bÄde lÀrare och elever pÄ skolan har besvarat. Tjugo lÀrare och ÄttioÄtta elever har besvarat vÄr enkÀtundersökning. FrÄgorna handlade bland annat om:? Har du kÀnt dig krÀnkt av nÄgon lÀrare/elev nÄgon gÄng?? Beskriv hÀndelsen i ord.? Har du sjÀlv nÄgon gÄng omedvetet och/eller medvetet krÀnkt nÄgon lÀrare/elev?? Hur kan man förebygga krÀnkningar?Resultatet i vÄr undersökning visar att elever svarar Àrligare Àn sina lÀrare dÄ de ska reflektera över sig sjÀlva.