Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan
Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung. Pedagogerna betonar vikten av att visa respekt för allas språk och kulturer för att bekräfta och skapa en trygghet för barnen. Man använder sig mycket av kroppsspråk, teckenstöd och mimik som en del av ett medierat lärande för att underlätta vardagen för de flerspråkiga barnen. Konkret material, så som bilder, böcker, figurer och dockor är ett annat inslag som används flitigt av pedagogerna. Föräldrar är en annan aspekt som integreras starkt i flera av verksamheterna som en medierad kulturell förståelse.
I studien finns det olika uppfattningar kring de flerspråkiga personalens användande av olika språk. Det råder även olika tankar kring huruvida barnen skalla få använda sig av sina modersmål i samspel med varandra. Pedagogerna i studien är positivt inställda till modersmålsstöd men de uppger en brist i samarbetet med modersmålspedagogerna.