In all times school has defined and categorized pupils from a hypothetical normality. The National Agency for Education is today critical to how the municipalities provide for the necessity of special support for pupils with difficulties in school.Pupil`s assistants has been a growing profession in school during the last decade and their importance for the pupils is relatively unexplored. The aim of this study is to find out how the pupils think about having pupil`s assistant during the obligatory school on the basis of the ideas of power, knowledge, involvment and understanding. The study is based on qualitative interviews, consisting of half-structured questions, with eight pupils that have or have had pupil`s assistant during their time in senior compulsory school. The result notifies that the pupils feel powerless in school, they have no opportunity to affect and they do not think they are someone that could make any change.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dvs. det Àr intervjuer av lÀrare som resultatet grundar sig pÄ. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lÀrande.

Denna studie Àr en undersökning om informella ledare bland elever i Är 9 pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat pÄ informella ledare med negativ inverkan pÄ bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda pÄ hur olika lÀrare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa pÄverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning Àr bl.a. att de intervjuade lÀrarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i Ärskurs 1, samt att undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas taluppfattning i tvÄ klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i tvÄ olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lÀrare anvÀnde sig av konkret arbete för att eleverna ska fÄ en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bÀttre pÄ den skriftliga diagnosen, medan elever frÄn bÄda klasserna förklarade pÄ ett bra sÀtt med hjÀlp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning Àr att elever kan lÀra pÄ olika sÀtt, och att lÀrare tycker att det konkreta arbetet i matematik Àr viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever samtalar nÀr de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmÄga att anvÀnda ett naturvetenskapligt arbetssÀtt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om tvÄ elever fick en uppgift dÀr de formulerade frÄgestÀllningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in pÄ band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en praktisk epistemologisk analys utifrÄn tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssÀtt, ganska lÀtt att ta till sig uppgiften.

Denna rapport Àr en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk Älder och sprÄklig medvetenhet hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material frÄn de tre senaste projektÄren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk trÀning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-Ärsklass Äterspeglar sig i ökad sprÄklig medvetenhet och högre psykolingvistisk Älder i Ärskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska trÀningen kan ha pÄverkat barnens arbetsminne.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mÄngkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen Àr för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i Àmnet. Finns det nÄgon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar, att det Àr synnerligen viktigt att satsa pÄ det första mötet och att det Àr ett gyllenetillfÀlle att med familjen skapa en god och vÀrdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att det första mötet kan se vÀldigt olika ut, beroende pÄ vilken skola det gÀller. För alla skolor gÀller dock att det första mötet inte upplevs som nÄgot problem, nÄgot som framför allt har sin grund i det begrÀnsade antalet nyanlÀnda, mÄngkulturella elever som kommer till kommunen.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.