I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet Àr bland lÀrarna ute pÄ fÀltet. Syftet var att undersöka vad lÀrarna pÄ stadier 7-9 har för instÀllning till fysisk aktivitet, hur de anvÀnder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att pÄverka detta.Vi tar Àven allmÀnt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar pÄ vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gÄng Àr att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har dÀrför en viktig roll dÄ det gÀller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts pÄ en högstadieskola, pÄ en mindre ort i SkÄne.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhÄllande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frÄgorna: vilket matematiskt innehÄll vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta mest med, hur vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta med det matematiska innehÄllet, samt pÄ vilka olika grunder vilar de deltagande lÀrarnas val av matematiskt innehÄll och metod?VÄr studie grundar sig pÄ en tidigare litteraturstudie dÀr nationell och internationell forskning granskats. BÄde vÄr litteraturstudie och empiriska studie vilar pÄ en önskan om att fÄ en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vÄr empiriska studie utgÄr vi frÄn en positivistisk syn pÄ kunskap, dÀrför anvÀndes en kvantitativ metod för att samla in data.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad lÀrare pÄ tvÄ olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa Àr organiserade samt vilka frÄgor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stÀmmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i lÀroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lÀrarna Àr positivt instÀllda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhÄllandevis bra. Dock Àr uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur tvÄ skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lÀrare som undervisar i Är 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda pÄ hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lÀrare uppfattade konflikter bÄde som positivt och negativt.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jÀmföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningstrÀning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsÀrskolan. TvÄ fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna var dels en utförd enkÀtundersökning, men Àven observationer. Studiens resultat visar pÄ förhÄllandevis samstÀmmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos bÄda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framtrÀder i den upplevda anstrÀngningen, dÀr gruppen grundskoleelever upplever högre anstrÀngning.

I den hÀr studien tillfrÄgas förÀldrar till elever i Ärskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken pÄ deras barns skola. Syftet Àr att öka kunskapen om hur förÀldrar kan uppleva portfoliometodiken och dÀrigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förÀdling av metoden pÄ sikt. Studien Àr genomförd i form av en enkÀtundersökning pÄ en skola dÀr man anvÀnder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att förÀldrarna i huvudsak Àr positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefÀr en gÄng per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Hur anvÀnds datorn som ett hjÀlpmedel i skolan??EnkÀtundersökning om hur datorn tillÀmpas och anvÀnds av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet Àr att undersöka hur datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i Ärskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhÄller sig till datorn som ett hjÀlpmedel. HuvudinnehÄllet i arbetet Àr hur datorn anvÀnds i skolan som ett hjÀlpmedel i ett undervisningssyfte för bÄde pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. VÄr undersökning bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Bakgrund: Vi har undersökt tvÄ pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? anvÀnds bl.a. för att förbÀttra klassrumssituationen och trÀna barnen i ?fördröjd uppmÀrksamhet?, d.v.s.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.