Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever pÄ högstadiet Àr informerade om vilka mÄl och betygskriterier som rÄder i Àmnet trÀ- och metall slöjd samt hur de upplever Àmnet trÀ- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad pÄ en redovisning av litteratur inom Àmnet dÀr det undersöktes vad som kÀnnetecknar Àmnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades pÄ en enkÀt till tio klasser i högstadiet i Är 9 i Malmö, dÀr det undersöktes pÄ vilket sÀtt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven Àgnar sig Ät den skapande processen. Det innebÀr att det stÀlls speciella krav pÄ kommunikationen mellan lÀrare och elev.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om och hur idrottslÀrare motiverar elever till aktivt deltagande pÄ idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslÀrare i en ort söder om Stockholm. LÀrarna undervisar elever frÄn Ärskurs 4-9 och Àr alla nyanstÀllda pÄ skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har Àven observerat dessa lÀrare.ResultatI resultatet finner jag att mÄnga elever redan Àr motiverade till idrott dÄ de antingen idrottar pÄ fritiden eller har bra betyg som mÄl, dock framkommer det att lÀrarna har svÄrt att motivera elever som inte Àr intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag Àven hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de vÀl tÀnker pÄ att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever Àr svÄr dÄ alla elever mÄste motiveras samtidigt.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker kÀnslor genom dans/lek och rörelse och fÄ en inblick i skillnader/likheter i kÀnslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta hÀndelser medan en observatör iakttog. I vÄrt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ Àn pojkar i bÄde förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en kÀnsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Sammanfattning Lpo-94 Àr lÀrarnas frÀmsta styrdokument, och det Àr ett dokument som har vida mÄl och som Àr öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta Àmne, inriktat pÄ frÀmst individualiseringskraven i lÀroplanen. Den Àr uppdelad i tvÄ delar. I den inledande litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom Àldre lÀroplaners syn pÄ individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nÀmner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Detta arbete syftar till att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur och varför lĂ€sundervisningen ser ut som den gör i Ă„rskurs ett i nĂ„gra skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett lĂ€sĂ„r, de senaste tre Ă„ren varit verksamma i Ă„rskurs ett och dĂ€rmed arbetat med lĂ€sinlĂ€rning. I litteraturdelen beskrivs de olika lĂ€roplanerna för grundskolan som varit gĂ€llande sedan 1962 samt nĂ„gra metoder för lĂ€sinlĂ€rning. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt beskrivs tre olika lĂ€randeteorier; behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.

Syftet med detta arbete var att fÄ insikt om hur matematiklÀrare resonerar kring sitt Àmne i förhÄllande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsÀtter att lÀsa pÄ en eftergymnasial nivÄ med teknisk inriktning. Med hjÀlp av fyra kvalitativa intervjuer, jÀmt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielÀrare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit nÀrvarande under en lÀngre tid. Kunskapsbristerna medtagna frÄn föregÄende kurs respektive skolform orsakar svÄrigheter för bÄde elev och lÀrare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skÀl misslyckas gymnasielÀrare i att bekÀmpa dessa. Behörighetskraven Àr allt mindre jÀmstÀllda med förkunskapskrav.

Undersökningens syfte Àr att finna svar pÄ vilka svÄrigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svÄrigheterna beror pÄ. Vi vill Àven undersöka hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser algebrauppgifter och sÀrskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till mÄlen i lÀroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter frÄn de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och tvÄ lÀrare kring elevernas test utgjorde vÄr metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svÄrigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Den hÀr studien undersöker formuleringar i en skolas ÄtgÀrdsprogram och hur skolans anstÀllda som Àr knutna till programmet uttrycker sig kring innehÄllet i det samt vilken inverkan synen pÄ elevers svÄrigheter kan ha pÄ dessa ÄtgÀrdsprogram. Syftet Àr att belysa hur nÀra ÄtgÀrdsprogrammen de anstÀllda stÄr samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa Àr formulerade som de Àr och hur det kan komma sig att de anstÀllda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in frÄn sÄvÀl ÄtgÀrdsprogram som de anstÀllda. För insamling av data ifrÄn skolans personal anvÀndes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av ÄtgÀrdsprogram och de anstÀlldas uttryck har mynnat ut i Àr ÄtgÀrdsprogram, elevers svÄrigheter samt arbetet med elevers svÄrigheter.

Vi stÀlls dagligen inför vÀldigt mÄnga val och beroende pÄ vilka val vi vÀljer att göra kommer dessa till stor del att pÄverka hur vi lever vÄrt liv och Àven hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar mÄnga av vÄra val pÄ kÀnslomÀssiga förutsÀgelser som Àr vÄra antaganden om hur framtida hÀndelser kommer att pÄverka oss kÀnslomÀssigt. VÄra kÀnslomÀssiga förutsÀgelser Àr dessvÀrre ofta pÄverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lÄng tid vi kommer att reagera kÀnslomÀssigt pÄ kommande hÀndelser, vilket i sin tur pÄverkar vilka val vi kommer att göra. Den hÀr uppsatsen kommer att undersöka hur vÄra kÀnslomÀssiga förutsÀgelser pÄverkar vÄrt subjektiva vÀlbefinnande och Àven hur förstÄelse för detta skulle kunna anvÀndas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjÀlpa mÀnniskor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt vÀlbefinnande..

AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.