Sök:

Sökresultat:

991 Uppsatser om Sprćkliga strukturer - Sida 62 av 67

Att bygga ett varumÀrke med hÄllbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumÀrke

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

STINA- en evidensbaserad praktik?

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

FrÄn extern information till intern kunskap : CRM ur ett medarbetarperspektiv

CRM Àr ett verktyg för att hjÀlpa företag med deras lÄngsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjÀlpmedel har företag i mÄnga fall problem med att generera bra resultat frÄn CRM-arbetet.  Forskningen  hÀnvisar till den mÀnskliga faktorn och mÀnniskans involvering i CRM-arbetet  som orsaken till detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera medarbetares förutsÀttningar i CRM-arbetet.    Studien Àr  av kvalitativ karaktÀr och syftar till att fÄ en bÀttre förstÄelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer pÄ en stor konferens-, restaurang och evenemangsanlÀggning i VÀsterbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjÀlp av teorier inom organisatoriskt lÀrande.

Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Ledande roller och beteenden i hindgruppen (Dama dama & Cervus elaphus) ur ett etologiskt perspektiv

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

Callenging Strategic Change in a Multinational Company

Sammanfattning Titel: Challenging Strategic Change in a Multinational Company- A Master Thesis Evaluating the Implementation Process of aNew Corporate Strategy Författare: Malin Kruse, Technology Management och Ekonomprogrammet, LundsUniversitetAnnika Nilsson, Technology Management och Kemiingenjör,Lunds Universitet Handledare: Christer Kedström, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i LundJan-Erik Rendahl, Institutionen för Designvetenskaper,Lunds Tekniska HögskolaFredrik Groth, Chef pÄ ABS Group Problem: ABS Group har historiskt sett varit ett produktorienterat industriföretag meddecentraliserade dotterbolag, med varierande strukturer, system och rutiner. Föratt uppnÄ bÀttre konkurrensfördelar pÄ den mogna marknaden inom ?wastewatertechnology solutions? har man arbetet fram en mer kundfokuserad strategi. Denkomplexa situationen inom företaget med decentraliserade dotterbolag vÀrldenöver komplicerar implementeringen av den nya strategin. Syfte: Det huvudsakliga syftet med examensarbetet Àr att identifiera faktorer sompÄverkar en strategisk förÀndring i huvudsak men med betoning pÄomstÀndigheterna inom ABS Group.

Musikestetiska produktioner i den pedagogiska verksamheten - en fallstudie av Allvar Gullstrandgymnasiet

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Implicit lÀrande, intuitivt skapande och narrativ kompetens

Uppsatsen Àr dels ett teoretisk försök att förstÄ den lÀroprocess som Àger rum nÀr en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fÀlt, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen Àr helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett nÀrmande av hur vi kan förstÄ ett icke-intenderat implicit lÀrande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgÄngspunkt Àr att vad vi minns Àr beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar nÄgot en person ser, hör, tÀnker eller kÀnner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krÀvs att informationen Àr sÀrskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vÄr hjÀrna innehÄller Àven ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Behandling av mÀn som brukar vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. - En kvalitativ studie utifrÄn behandlarnas perspektiv

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för mÀn i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter anvÀnder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer.FrÄgestÀllningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer?- Hur beskrivs och hur pÄverkar de aktuella behandlingsmetoderna mÀnnen utifrÄn behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svÄrigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjÀlp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlÀrningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjÀlp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi Àr bÀst lÀmpad för vÄr studie dÄ den hjÀlper oss att fÄnga upp informanternas, det vill sÀga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vÄr studie. Resultat: Samtliga informanter utgÄr frÄn den ekologiska förklaringsmodellen, det vill sÀga att de ser orsaker till vÄldet utifrÄn olika nivÄer alltifrÄn strukturer pÄ samhÀlls- och genusnivÄ till förklaringar som har med faktorer under uppvÀxten att göra.

Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen

FrÄgan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar pÄ. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav pÄ variation, Àrftlighet och skillnader i konkurrensförmÄga? Den klassiska synen Àr att urvalet verkar pÄ individer. Individer som Àr altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion pÄ bekostnad av sig sjÀlva, har beteenden som Àr osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister fÄr konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter Àr bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och Àr de enda strukturer som bevaras över evolutionÀr tid.

Om förtryckande strukturer

This paper is a critique of an article in the Swedish magazine Filosofisk Tidskrift (Philosophical Magazine), in which professor Per Bauhn maintains that there is something wrong with having a group perspective in moral and political matters. In this article Bauhn makes three conclusions. The first one is that you violate Hume's law if you draw the conclusion that something is an oppression only from descriptive premises, which for example communitarians does according to Bauhn. He argues that ?oppression? is a normative term, and therefore it requires at least one normative premise.

Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?

De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Död ved i vattendrag och kantzon, blÄ mÄlklassning och NPK+ : en studie av förhÄllandena pÄ Villingsbergs skjutfÀlt

Idag pÄgÄr projekt med ambitioner att förbÀttra vattenhÀnsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömÄlen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller mÄnga olika funktioner i vatten dÄ de exempelvis skapar habitat för mÄnga arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie Àr genomförd pÄ Villingsbergs skjutfÀlt, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda pÄ: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad pÄ nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen pÄ död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) bestÄndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jÀmfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blÄ mÄlklassning och NPK+ har. Resultatet frÄn studien visar pÄ en 5-9 gÄnger högre volym LWD i vattendrag jÀmfört med i kantzoner och 10-18 gÄnger högre antal LWD i vattendrag Àn i kantzoner.

HÄNDER, HUVUD OCH HJÄRTA - En fĂ€ltstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn

De senaste Ă„ren har fokus i en del forskning flyttats frĂ„n att det Ă€r storskaliga tekniska lösningar som ska lösa vĂ„ra miljöproblem, till att mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste förĂ€ndra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det Ă€r ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rĂ€ttvist samhĂ€lle. Samtidigt sker gröna livsval alltid nĂ„gonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats pĂ„verkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor mĂ„nga som försöker leva grönare liv.

Hur Älder och osteoartrit pÄverkar aggrekanomsÀttningen i artikulÀra brosket hos hÀst

HÀlta orsakat av osteoartrit (OA) Àr ett vanligt problem hos vÄra hÀstar. Vid OA ses broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försÀmrat brosk som Àr mer kÀnsligt för belastning. Synovialleden Àr uppbyggd av mÄnga unika strukturer med specifika funktioner. Ledens huvudfunktioner Àr att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstÄr vid belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och bestÄr av 2 lager, ett inre synovialmembran (ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->