Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka interaktionen mellan lÀrare och elever i flersprÄkiga klassrum. En grundskolelÀrares boksamtal i tvÄ klasser med flersprÄkiga elever observerades och spelades in vid tvÄ tillfÀllen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus pÄ vilka pedagogiska arbetssÀtt lÀraren anvÀnder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka sprÄkutvecklande. Mer precist studeras lÀrarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara sprÄkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras ocksÄ i vilken utstrÀckning lÀraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmÄl i diskussionerna.

Syftet med studien var att undersöka om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lÀrare uppgav sig arbeta för att upptÀcka och underlÀtta för dessa elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid tvÄ olika skolor med lÀrare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvÀmlighetsurval och valet föll pÄ en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att lÀs- och skrivsvÄrigheter kunde yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lÀra. Det framkom Àven att det var viktigt att eleverna bör fÄ utvecklas utifrÄn sin egen nivÄ och inte jÀmföras med andra.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur skolledare i en kommun beskriver och anvÀnder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; handledning, hur handledning anvÀnds i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hÀnsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjÀlp, stöd, rÄd och konsultation. UtifrÄn deras sÀtt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning anvÀnds. LikasÄ att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har Àven framkommit i studien att en del av skolledarna gÀrna skulle vilja anvÀnda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvÀrr inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning som en reflekterande möjlighet pÄ grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt rÀcker till..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.