Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

?Talets gÄva har alla fÄtt. En del anvÀnder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför Àr det sÄ att alla inte anvÀnder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvÄtredjedelsregeln i ett klassrum; lÀraren har tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har Àr det pojkarna som har tvÄ tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

TAKK stÄr för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sÀgs. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar Àven om att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att TAKK anvÀnds i förskolorna och pÄ sÀrskolan som ingÄr i studien samt vilket stöd pedagogerna har i anvÀndandet av metoden. Vi besökte en sÀrskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar dÀr.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken hjÀlp en lÀrare kan ge en elev som har beteendeproblem och upptrÀder pÄ ett sÄdant sÀtt att denna stör undervisningen för sig sjÀlv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjÀlpa den samme och vad en lÀrare kan göra nÀr problemen blir för svÄra. I undersökningen deltog tre lÀrare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstÀrkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och dÀrigenom upptrÀda pÄ ett bÀttre sÀtt. Regler och ramar och ett strukturerat förhÄllningssÀtt Àr medel som ger elever med beteendeproblem bÀttre förutsÀttningar.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas förvÀntningar pÄ ElevhÀlsan samt att belysa lÀrarnas upplevelse av stödet frÄn ElevhÀlsan ur deras perspektiv. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer dÀr vinjetter var ett stöd till vÄra ÀmnesomrÄden. Vi har en hermeneutisk ansats i vÄrt arbete dÄ vi Àr intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förvÀntningar gÀllande ElevhÀlsan och stödet dÀrifrÄn. VÄr teori Àr Antonovskys teori, KASAM vilket innebÀr att mÀnniskan har behov av att tillhöra ett sammanhang och kÀnna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lÀrare pÄ tre olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna har svÄrt att uttrycka klara förvÀntningar pÄ ElevhÀlsans arbete dÄ de olika rollerna inom teamet Àr otydliga för dem.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares instÀllning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför anvÀnds inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utstrÀckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde pÄ vetenskapliga artiklar. Teorin strÀcker sig över omrÄdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lÀrares instÀllning till IT.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig pÄ intervjuer och dokumentanalyser. Studien Àr baserad pÄ sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 ÄtgÀrdsprogram. VÄrt antagande som vi Àven tycker framgÄr ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att mÄnga skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra förutfattade meningar var Àven att ÄtgÀrdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte anvÀnds som ett pedagogiskt instrument i den utstrÀckning vi önskar.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans vÀrld verkar lÀgga tid pÄ att stÀndigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken frÄga om vem som söker, sprider och omsÀtter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angÄende ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt anvÀndande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förÀndringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som fÀrdig specialpedagog? Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att, genom en mindre undersökning, söka svar pÄ frÄgorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och anvÀnds inom skolan samt vem som ansvarar för detta.