Denna undersökning handlar om hur vardagskonflikter kan se ut pÄ en förskola med Äldrarna tre till fem Är. Studien har genomförts i tvÄ olika miljöer, inomhus och utomhus. Detta för att kunna se hur barn hanterar konflikterna inom de olika omrÄdena, samt hur personalen förebygger konflikterna pÄ förskolan och hur de bearbetar dem. För att fÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av observationer och av intervjuer med personalen. VÄrt resultat av undersökningen visar pÄ att konflikter handlar mestadels om föremÄl, utrymme, plats, makt och konflikter med sig sjÀlv.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvÀgagÄngssÀtt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrÄgan om att frivilligt lÀmna sin tjÀnst mot en viss ersÀttning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omstÀllningsarbetet bÄde hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen frÄn ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats Àr att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförÀndringar och dÀrmed behÄlla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förÀndringen. .

Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohÀlsosammare livsstil Àn tidigare med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, samt annan ohÀlsa. DÀrför Àr det viktigt att eleverna utvecklar ett positivt förhÄllningssÀtt till fysisk aktivitet och dÀrmed aktiverar sig mer. För den psykiska hÀlsa, dvs. den upplevda kÀnslan av att mÄ bra, Àr omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lÀrare kan ha stor inverkan pÄ vilken sjÀlvuppfattning och sjÀlvbild individen utvecklar.

NÀr IT-bubblan vÀxte sÄ enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. NÀr bubblan sedan sprack gick mÄnga företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande lÀxa och blev tvungna att tÀnka mer lÄngsiktigt.Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behÄlla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar dÀrför pÄ de aspekter som i första hand inte Àr av monetÀr karaktÀr, sÄsom en hög lön, aktier eller optioner.Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra tvÄ intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anstÀlld.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att försöka ta reda pÄ vad som motiverar framgÄngsrika elitidrottare. För att besvara syftet anvÀnds följande frÄgestÀllningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgÄngar hanterats?Vad Àr det som har drivit dem framÄt?Finns det nÄgon person/personer som har betytt vÀldigt mycket för dem?Vilken Àr den viktigaste egenskapen för att nÄ framgÄng enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra stycken individer varav tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 Är. Urvalet grundades pÄ goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barnens och deras förÀldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och pÄ fritiden. Vi ville ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter mellan barnens och förÀldrarnas attityder till lÀrande utomhus och instÀllning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkÀtundersökning med deras förÀlder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förÀlder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva instÀllningen som de flesta förÀldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och förÀldrarna tyckte om att vistas utomhus, Àven om nÄgra av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

För att mycket snabbt kunna komma pÄ plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprÀttasnabbinsatsstyrkor, sÄkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid pÄ sig frÄnbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militÀra samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprÀttas, den sÄkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det Àr mycket svÄrt att snabbt fÄ förband pÄ plats i ett insatsomrÄde. Materielen Àr ofta det som varitgrÀnssÀttande för nÀr förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte Àr att ge ett svar pÄ hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som stÄr i beredskap börförvaras för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen Àr ett antal frÄgestÀllningar, dÀr svar söks genom en fallstudie med tvÄ olikaförvaringsprinciper.

Intentionen med detta arbete Àr att skapa en tydlig betygsmatris till APU: n som Àr levande och anvÀnds i den dagliga verksamheten. I betygsmatrisen ska kursmÄlen tydliggöras för att fÄ handledare och elever mer delaktiga i bedömning och utveckling. PÄ grund av att eleven tillbringar vÀldigt mycket av sin skoltid pÄ APU-platsen lÀggs mycket av bedömningen över pÄ handledarna pÄ respektive bygge. HÀr finns idag tydliga brister i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen. Mycket gÄr pÄ rutin och Àr ofta baserat pÄ gamla vÀrderingar.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit pÄ en metod och förklaringsmodell som kan ÄtgÀrda vissa brister inom det matematiska omrÄdet. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare Är kan lÀra sig rÀkna med negativa tal med hjÀlp av visualisering som min metod ?att rÀkna med gropar? bygger pÄ. Jag har anvÀnt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie pÄ 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska omrÄdet negativa tal.

Att anvÀnda sig av IT-outsourcing Àr en frÄga som allt fler börjar fundera kring. Givetvis finns det inte ett sÀtt som Àr lÀmpligt för alla företag. Beroende pÄ vilka behov och förutsÀttningar som finns inom en organisation kan dÀrför olika former eller grader av IT?outsourcing anvÀndas. Vid ett eventuellt beslut sÄ Àr det dock viktigt att beslutsfattarna inte enbart ser till de fördelar som kan vinnas utan ocksÄ se till de nackdelar som kan följa med ett sÄdant beslut.

FörÀndringar i livskvalitet till följd av urininkontinens Àr ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar Àr det fortfarande mÄnga kvinnor som fÄr negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör bÄde kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vÄrd och behandling. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Ledarskap Àr en huvudfaktor i dagens samhÀlle och i skolan. Ledarskap handlar om hur lÀraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lÀrarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lÀrprocessenSyftet med det arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap i de ÄlÀndska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka deras ledarskap.Det som idrottslÀrarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lÀrare Àr bland annat att de Àr trygga i sig sjÀlva som person, organiserade, mÄlmedvetna och Àrliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan pÄverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krÀvande och som ledare kan du fÄ ta itu med mycket problem som kan uppstÄ under vÀgen som till exempel konflikthantering. Att leda andra Àr roligt men ocksÄ vÀldigt utmanande mÄnga gÄnger och framför allt ska man komma ihÄg att det ger otroligt mycket tillbaka. .