Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjÀlpa papperslösa, bÄde pÄ personlig nivÄ genom att ordna med bostad, mat, klÀder och andra livsnödvÀndigheter, men ocksÄ pÄ en strukturell nivÄ genom att lyfta frÄgan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mÄngt och mycket studerat papperslösas situationer och svÄrigheter, men fÄ har fokuserat pÄ hjÀlparen som ofta hamnar i utsatt position dÀr det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskÀnsla gentemot den papperslösa.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ en bild av engagemanget för papperslösa frÄn de som engagerar sig.Empirin bestÄr av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som Àr engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhÄllningssÀtt.Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmÀnskligt engagemang och önskan om en politisk förÀndring. Det Àr den politiska förÀndringen som Àr huvudÀndamÄlet i frÄgan dÄ engagemanget Àr knutet till specifika individer pÄverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som nÄgot de skulle ha mycket svÄrt att vÀlja bort.

Syftet med vÄrt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna pÄ en förskola i VÀstra Sverige förhÄller sig till den förÀndrade utemiljön pÄ förskolan, nÄgot vi valt att benÀmna den ?moderna? utemiljön. Vi ville ocksÄ undersöka vad de anser orsakade förÀndringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt lÀste in oss pÄ litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vÄrt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förÀndringen, trots att de kunde finna ett fÄtal nackdelar med den.

Det talas mycket om lÀrande och det talas om att skolan ska bli en lÀrande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lÀrande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lÀrande genom att Ästadkomma didaktiska möten dÀr lÀrarna fÄr tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vÄrt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De hÀr faktorerna Àr betydelsefulla nÀr det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbÀttringar i verksamheten. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsÀttningar att anvÀnda den egna verksamheten som utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska Àga rum krÀvs förutsÀttningar i form av tid för möten med andra..

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jÀmförelseobjekt Àr svÄra att vÀrdera med traditionella vÀrderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gÀllande internetföretag. Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak pÄverkar marknadens aktörers vÀrdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna pÄverkar aktörernas vÀrdering. AvgrÀnsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna faststÀlla hur mycket de pÄverkar vÀrdet pÄ företaget. Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda pÄ hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser pÄ utomhuspedagogik och barns lÀrande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger pÄ enskilda intervjuer med 7 förskollÀrare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen dÄ kunde se processer och fÄ upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade ocksÄ mycket med att utforma gÄrden, sÄ att barnen skulle fÄ en sÄ ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Denna rapport Àr ett examensarbete inom maskinteknik pÄ c-nivÄ (15hp). DÄ författaren ansÄg att dagens hammockar inte utvecklats speciellt mycket sedan de blev populÀra i Sverige pÄ 60-talet, valde han att Àgna detta arbete Ät att försöka ta fram en mer modern sÄdan. Projektet har huvudsakligen handlat om produktutveckling och design dÀr mycket tid spenderats pÄ att lösa alla de olika problem som de satta kraven pÄ nya funktioner bidragit till. Arbetet startade med en omfattande förstudie. DÀrefter vidareutvecklades de olika idéer som framkom under förstudien ytterligare.

NÀstan all marknadsföring Àr bortkastad pÄ grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring Àr pÄ frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nÄ ut till mÄnga konsumenter. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka aspekter som Àr av vikt för konsumentens utvÀrdering av tillÄtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser pÄverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanstÀlls faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.En omfattande enkÀtundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag Àr negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna sÄg pÄ e-postmarknadsföring har de mycket starka Äsikter och behandlingen av personlig information Àr av yttersta vikt.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

FörÀndringar i livskvalitet till följd av urininkontinens Àr ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar Àr det fortfarande mÄnga kvinnor som fÄr negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör bÄde kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vÄrd och behandling. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Internet Àr ett mycket kraftfullt media för marknadsföring och sÀljstöd. Genom modern teknologi kan man skaffa sig viktig information om webbsidans besökare och vad dessa finner bra och mindre bra pÄ webbsidan. Ett korrekt nyttjande av informationen ger en bra grund till lÄngsiktiga kundrelationer och mÄlgruppsanpassning, allt enligt relationsmarknadsföringens principer.Syftet med arbetet har varit att utreda vad som gör en webbsida effektiv ur ett marknadsförings- och sÀljstödsperspektiv och att ocksÄ skapa en sÄdan webbsida för Flexibla Kontor i SÀter. Detta har utförts genom en nulÀgesanalys tillsammans med en konsult, studier av litteratur, intervjuer med sÀljare pÄ Flexibla Kontor samt en fasindelning av arbetet.Flexibla kontor har mycket goda förutsÀttningar för att effektivt kunna anvÀnda en sÄdan webbsida. Man bör jobba för att ta fram optimala texter till webbsidan och utreda vilka besökare sidan har och vad dessa gör under sitt besök..