Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i tvĂ„ delstudier, dels en kvantitativ innehĂ„llsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet frĂ„n den kvantitativa delstudien visar att fotboll Ă€r den sport som fĂ„r absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey fĂ„r ocksĂ„ mycket plats i tidningen. Övriga sporter fĂ„r, jĂ€mfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka huruvida filmtittares upplevelser pÄverkas av inadekvat efterklangspÄlÀgg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspÄlÀgget passar till filmen anses bestÀmmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med tvÄ olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara pÄ frÄgor relaterade till dessa. MÄlet var att fÄ in motiveringar till svaren för att fÄ en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stÀmde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktÀr för att kÀnnas naturlig..

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentÀrfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionÀrers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentÀr som vÀcker kÀnslor utan att provocera. Döden Àr nÄgot som man inte ofta talar om och dÀrför kÀnde vi att vi ville ta upp detta Àmne i en seriös men ganska lÀttsam film. Vi bestÀmde att lÀgga tyngdpunkten pÄ research för att fÄ en sÄ bra grund som möjligt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur första vÀrldskrigets utbrott framstÀlls i svenska historielÀromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels pÄ vad som framstÀlls som en orsaker till krigsutbrottet och jÀmför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framstÀllningar kan tÀnkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Uppsatsen baserar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ nÀrlÀsning av sju nyare lÀromedel och Àr tÀnkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. FramstÀllningarna undersöks bland annat med hjÀlp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar pÄ lÀromedlens tilltal, huruvida det Àr tvÀrsÀkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framstÀlls som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet. Undersökningen kommer fram till att lÀromedlens framstÀllningar i mycket stor utstrÀckning prÀglas av ett ?auktoritÀrt? tilltal dÀr det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven.

Jag fick genom uppsatsen bekrÀftat det som jag redan innan anat, nÀmligen att religionsÀmnet i mÄngt och mycket faktiskt upplevs som ett Àmne som Àr svÄrt att undervisa i, av olika skÀl som jag nÀrmare redogör för i sjÀlva uppsatsen, och att Àmnet tenderar att bli ett Àmne man tar tag i, dÄ det dÄliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt lÀro- och timplan skall ha, plÄgar lÀraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lÀmnar över det till nÄgon annan lÀrare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptÀckte jag att mÄnga lÀrare fortfarande uppfattar religionsÀmnet som huvudsakligen ?kristendomskunskap?, och att man alltsÄ i ganska liten utstrÀckning följer de nyare lÀroplanernas intentioner betrÀffande Àmnet..

Röntgen kan vara vÀldigt skrÀmmande för barn. Det Àr en skrÀmmande miljö som oftast Àr kall, mörk och mÄnga stora maskiner som bullrar och lÄter otÀckt samt mÄnga nya mÀnniskor och intryck att ta in. Röntgensjuksköterskans uppgift vid undersökningen Àr att bemöta barnet sÄ att barnet kÀnner sig tryggt och att strÄldosen till barnet blir sÄ lÄg som möjligt. Att möta barn pÄ röntgen Àr annorlunda Àn att möta vuxna och det krÀver mycket av röntgensjuksköterskan. Barn Àr ocksÄ vÀldigt olika i sin utveckling och det Àr viktigt att röntgensjuksköterskan kÀnner till det och bemöter barnet pÄ barnets nivÄ.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, pÄverkar elevernas kunskaper om mÀnniskokroppen och hÀlsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vÀgar att nÄ eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, pÄ en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade ocksÄ pÄ enkÀter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i Àmnet mÀnniskokroppen och hÀlsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus Àr mycket god.

I denna studie har lÀsvanor och ordkunskaper jÀmförts. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen har varit att utgÄ ifrÄn hypotesen att omfattande lÀsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkÀtundersökning i tvÄ niondeklassare pÄ en skola i Uppsala. EnkÀten bestod av tvÄ delar: dels en lÀsvanedel dÀr informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de lÀser och dels en del dÀr informanterna fick göra ett ordkunskapstest. JÀmförelsen mellan de tvÄ delarna genomfördes genom att informanternas lÀsvanor poÀngsattes och sedan jÀmfördes med antalet rÀtt de hade pÄ ordkunskapstestet.

De inhysningssystem som anvÀnds idag möter inte alltid hÀstens naturliga behov. En traditionell uppstallning hindrar hÀsten att utföra sitt naturliga rörelsebehov. Genom att ge hÀstarna möjlighet till mer rörelse kan man fÄ flera hÀlsomÀssiga fördelar. Exempel pÄ fördelar Àr ett starkare skelett, starkare senor, bÀttre kondition och minskad stress vid uppstallning och trÀning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om hÀstar rör sig mer beroende pÄ olika inhysningssystem som ger olika förutsÀttningar för rörelse.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.

För att en konsument ska köpa musik mÄste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten Àr mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgÄngsrikt recept för skapandet av efterfrÄgan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommersiella musikindustrin gÄr tillvÀga för att skapa efterfrÄgan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal pÄ skivbolaget SonyBMG och tre anonyma lÄtskrivare.

Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan pÄverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster pÄ fritidshemmet Àr att undersöka om det finns en skillnad pÄ hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar.Resultatet av undersökningen Àr att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt sÄ mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gÄnger sÄ mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i omrÄdet betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befÀsta stereotypa könsroller.Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsÀtt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.