Utländska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och de flesta länder vidtar åtgärder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svårt att få fram empiriskt förankrade resultat som stärker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats är att utreda om, och i så fall genom vilka kanaler, ekonomin påverkas av inkommande direktinvesteringar från utlandet. En tillväxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrån teoretiska antaganden om att utländska direktinvesteringar påverkar tillväxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompåverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjälp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar påverkar ekonomisk tillväxt.

Outsourcing är ett väletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. När ett företag lägger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, så är det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den så kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och därmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nå fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Syftet med en integrerad projekteringsprocess är att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, även kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara två mycket effektiva verktyg som tillåter att information både kan tas fram, i form av energianalyser, men även kommuniceras digitalt med hjälp av så kallade IFC-exporter. Då projektörer får möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebär att information kan tillföras både tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jämföra dessa med avseende på energianvändning. Analyser från denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan användas för att utforska olika utformningsalternativ och därmed finna optimeringsmöjligheter med avseende på energi och inomhusmiljö.

Syftet med detta arbete är att undersöka om Hagaporten III i Solna klarar Greenbuilding certifieringens krav och jämföra utförda simuleringar med 2009 års uppmätta värden. Syftet är även att hitta klimatfiler som kan ge mer överensstämmande värden av energianvändningen, mot dagens klimatfil Bromma 77 och avgöra om Bromma 77 bör ersättas med nya klimatfiler.Klimatfilerna som kommer att användas i IDA ICE modellen för att simulera energianvändningen är från Stockholm 09 (Torkel Knutssongatan), Arlanda-ASHRAE samt Bromma 77. Även en egen klimatfil skapas, med en medeltemperatur från åren 2001-2012 och används i modellen. De nya beräkningarna jämförs för att se om beräkningarna stämmer överens med uppmätta värden och hur simuleringarna påverkas av de olika klimatfilerna.Hagaporten III klarar GreenBuilding-certifieringens krav på 85,5 kWh/m2 enligt BFS 2008:06. Enligt uppmätta värden från 2013 var energianvändningen (efter normalårskorrigering) 67,6 kWh/m2.  Utifrån BFS 2011:26, krav som uppdaterades tre år senare gäller 67,4 kWh/m2, vilket Hagaporten III anses klara.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Volvo Personvagnar är ett av de starkaste varumärkena i bilindustrin, med en lång och stolt historia av världsledande innovationer. Fabriken i Skövde tillverkar motorer i både bensin- och dieselvarianter. I framtiden planerar Volvo att införa nya typer av motorer med gruppnamnet VEA, Volvo Environmental Architecture. Dessa nya motorer kommer att vara standard i alla nya Volvobilar, men tillverkning av de gamla modellerna kommer att finnas kvar För att förstå hur de nya transportsystemen i fabriken kommer att fungera tillsammans med de gamla transportsystemen och för att veta om de transportsystemen kan hantera framtidens krav krävs en simuleringsmodell.Under våren 2011 gjordes ett liknande projekt, då en simuleringsmodell av transportsystemen skapades. Men eftersom modellen var för komplicerad och krävde mycket simuleringstid beslutades att en ny modell ska byggas för att kunna hantera optimering.Det finns tre huvudsakliga transportsystem, automatiskt styrda fordon (AGV), elektrisk hängbana (EHB) och manuella transporter med truckar.

De senaste decennierna har begreppen empowerment och välbefinnande fått allt större utrymme i samhällsvetenskapen. I massmedia och inom den ekonomiska professionen har intresse gällande individers hälsa och organisationsförändringar i form av effektivisering av organisationsstrukturen dramatiskt ökat. Ett resultat av detta är individens ökade medvetenhet gällande deras välbefinnande. Även organisationer beaktar vikten av individers välbefinnande genom att ta hänsyn till förbättringar gällande arbetsrelaterade faktorer. Konsekvensen av detta påverkar individerna ytterliggare en nivå i deras benägenhet att avsluta sin anställning.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syfte och frågeformuleringarUppsatsens syfte är att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som är skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.Frågor:- Ger arbete utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lärstilsarbete, utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlärningsmöjligheter, engagemang, förståelse och motivation?MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden består av öppna frågor i en enkät. Nittio elever besvarade enkäten. Genom systematiskt urval plockades därefter trettio enkäter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger på. I resultatet behandlas och grupperas de åsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkäten visar att arbete utifrån Dunn & Dunns lärstilsmetod är en möjlig väg för skolutveckling.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Beredskapsenheten på länsstyrelsen i Värmland driver ett projekt om risk och sårbarhetsanalyser i länet som benämns ?Säkerhet i Värmland?. Detta examensarbete studerar skogsbränder utifrån ett riskperspektiv och är ett led i projektet. Målen med studien är att åstadkomma en riskmodell för skogsbränder som kan användas vid planering på lokal- och regional nivå i samhället. Studien delas upp i två delar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel.Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen.

Syfte: Målet med detta projekt var att implementera musklerna på de nedre extremiteterna, i den fullskaliga,virtuella humanmodellen (THUMS) i finita element-programmet LS-Dyna. Modellen ska kunna användas isimuleringar av pre-crash scenarior varför musklerna ska vara aktiva och generera krafter mycket nära verkligheten.Metod: Projektet fokuserade på de musklerna som styr flexion och extensionsrörelserna i knä- och höftleden.Musklerna modellerades som endimensionella Hill-element som syftar till att vara en god approximation avhur muskler fungerar. Varje muskel modellerades som minst ett Hill-element där muskler med större utbredningdelades upp i flera element för att förbättra approximationen med endimensionella element. För att fåalla muskler att dra åt rätt håll modifierades knä- och höftled. Muskeldata för hur mycket kraft musklernagenererar erhölls genom att skriva ett program i MATLAB som genererade kurvor för hur kraften varierarberoende på längd och hastighet (s.k.

Rapporten behandlar konstruktion av vinge till en radiostyrd modell av Boeing C-17 Globemaster III. Modellen kommer att tillverkas för försäljning av företaget Mil tech. Spännvidden på vingen är omkring sju meter och med den storleken kommer den troligtvis bli det nuvarande största radiostyrda flygplan som konstrueras för försäljning. Rapporten beskriver konstruktionsförslag för delning av vinge, bak- och framkantsklaff, skevroder, luftbroms, motorpyloner och de valda lösningarna samt vilken vingprofil som modellerandet utgått från. Rapporten behandlar inte själva CAD-modellerandet..