Bornholmsmodellen - en väg till fonologisk medvetenhet även för andraspråkselever
Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel.Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen. De elever som den strukturerade träningen gav mest effekt på var andraspråkseleverna i undersökningsgrupperna. Pedagogernas kunskaper och erfarenheter har bidragit till ökad medvetenhet hur modellen kan anpassas i flerspråkiga grupper. Viktiga områden att ta hänsyn till var att byta ut svåra ord som finns i övningsexemplen, repetera övningarna oftare, ta ett mindre antal övningar per språklekstillfälle, vara extra tydlig och förklarande vid instruktioner, använda kroppsspråk och konkret material. Det observerades att en mindre elevgrupp vid språklekandet kan ge ökad chans till interaktion och de som gynnas mest av detta är andraspråkseleverna.