Empowerment, välbefinnande och benägenhet att sluta
en surveyundersökning
De senaste decennierna har begreppen empowerment och välbefinnande fått allt större utrymme i samhällsvetenskapen. I massmedia och inom den ekonomiska professionen har intresse gällande individers hälsa och organisationsförändringar i form av effektivisering av organisationsstrukturen dramatiskt ökat. Ett resultat av detta är individens ökade medvetenhet gällande deras välbefinnande. Även organisationer beaktar vikten av individers välbefinnande genom att ta hänsyn till förbättringar gällande arbetsrelaterade faktorer. Konsekvensen av detta påverkar individerna ytterliggare en nivå i deras benägenhet att avsluta sin anställning. Mångfalden av undersökningar gällande olika områden inom empowerment och välbefinnande har genomförts, trots detta saknas undersökningar gällande innebörden av sambanden mellan dessa begrepp. En identifiering gällande sambandens relevans vore av vikt för såväl samhällsvetenskapen som organisationer. Utifrån detta är syftet med denna studie att identifiera relevansen av utvalda samband mellan empowerment och välbefinnande, samt att urskilja relevansen hos samband mellan välbefinnande och benägenhet att sluta. För att bestämma vikten av dessa samband framställdes en modell bestående av viktiga variabler. Modellens komponenter är framtagna ur väsentlig litteratur gällande studiens ämnesområde, vilket innebär att studien har ett deduktivt angreppssätt. För att testa modellen, och därigenom sambanden, genomfördes en kvantitativ dataundersökning med e-postbaserade enkäter riktade till 210st anställda (svarsfrekvens på 20 procent) i fem företag. Av resultaten framkom det att modellen påvisar en god passform, vilket innebär att resultaten gällande sambanden kan anses acceptabla. Vidare indikerar studiens resultat att fem av sex undersökta samband konstaterar en relevant inverkan.