?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

The inherited education and the (un)free choice?- A comparative survey between five different programs on University of ÖrebroThe aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?2.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spÄr av den sociokulturella teorin, med fokus pÄsamarbete och vilken gÄng lÀrandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreÄldrarna. Vi har analyserat fyra lÀroböcker i matematik och fokuserat pÄ avsnittet dÄ eleverna förförsta gÄngen möter brÄk. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och dess gemensammanÀmnare Àr att de Àr skrivna utifrÄn det nu gÀllande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvÄr textanalys anvÀnde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Denna studie handlar om hur förÀldrar ser pÄ sin förÀldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet Àr att undersöka senmoderna förÀldrars syn pÄ sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppvÀxt. Vi stÀller oss frÄgorna: Vad innebÀr en senmodern, god uppfostran och hur vill förÀldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi anvÀnder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, dÀr medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien Àr analyserat horisontellt och sammanslaget.