Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur en lÀrare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning Àr kring detta. VÄr undersökning bygger pÄ intervju med lÀraren samt enkÀtutdelning till 23 elever frÄn en klass i Ärskurs 5. Vi anvÀnder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vÄr undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. VÄrt resultat visade att bÄde lÀraren och eleverna hade en positiv instÀllning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssÀndningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.

Uppsatsen Àr en studie av elevers bildarbete med inriktning pÄ skapelseprocessen, frÄn idé till fÀrdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrÄn idén kom, vad som pÄverkade motivvalet samt hur sjÀlva skapandet gick till. HÀr har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion sÄvÀl pÄ fritiden som i skolan samt elevens tillvÀgagÄngssÀtt vid sjÀlva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartlÀggande undersökning av sex elever i Är nio. Materialet har bestÄtt av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den fÀrdiga mÄlningen.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gÀllande. DÄ grunden för lÀsning lÀggs i förskolan har förtydliganden av mÄl och riktlinjer för barns sprÄkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag Àr att varje barns sprÄkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrÄn deras olika förutsÀttningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska sprÄkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och nÀr dennes sprÄkutveckling dÄ stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrÄn aktuell forskning pÄ omrÄdet med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Anorexi nervosa Àr ett globalt problem men förekommer frÀmst i VÀstvÀrlden. Det Àr en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som mÄnga gÄnger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att fÄ en större förstÄelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nÀmnare i deras livshistorier. SÀrskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lÀrare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmÄgor? En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr sex fritidspedagoger/lÀrare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet Àr för lÀrandet och tillÀgnandet av kunskaper. Litteraturen som anvÀnts vid litteraturgenomgÄngen Àr relevant för denna studies syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.

DĂ„ Sveriges samhĂ€lle blir allt mer mĂ„ngkulturellt och vi fĂ„r en mer mĂ„ngkulturell skola, Ă€r det viktigt att pedagoger har en förstĂ„else och Ă€r medvetna om de kulturella skillnaderna som kan uppstĂ„ i undervisningssituationer. Vi har valt att fokusera vĂ„r studie pĂ„ flickor med muslimsk bakgrund och hur de upplever idrottsĂ€mnet. Ämnet innehĂ„ller mĂ„nga olika moment som kan upplevas som nya och frĂ€mmande för dessa elever. Vi intervjuade Ă€ven pedagoger för att se hur de arbetar med integrering och hur det hanterar eventuella bortfall frĂ„n idrottslektionerna. VĂ„r studie bestĂ„r bĂ„de av en kvalitativ samt en kvantitativ del.