Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Under de senaste Ären har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett omrÄde som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framstÀllts i svensk dags? och kvÀllspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmÀrksammat detta ur ett genusperspektiv.

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrÄn John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska lÀroplan, Lpo 94. Jag har ocksÄ undersökt huruvida det Àr samma kunskapssyn som kursplanen i svenskÀmnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskÀmnet i Lunds kommun grundas pÄ. Jag har anvÀnt textanalys som kvalitativ metod dÀr nÀrlÀsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska pÄ grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning Àr den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för lÀroplanstexten och att det Àr en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn Äterfinns i kursplanen men varken i lÀroplan eller kursplan stÄr denna uttalad utan mÄste tolkas av lÀsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gÄtt att tolka nÄgon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats Àr det behövs betydligt mer utbildande insatser bÄde till skolledare och till lÀrare för att samma kunskapssyn ska rÄda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmÄl för omvÄrdnadsprogrammet, att samarbete över ÀmnesgrÀnserna Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges ocksÄ att kÀrnÀmne och karaktÀrsÀmne skall strÀva Ät samma hÄll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera problem och möjligheter som kÀrnÀmneslÀrare erfar och ser vid Àmnesintegrering pÄ omvÄrdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter pÄverkar arbetet med Àmnesintegrering mellan kÀrnÀmneskursen SamhÀllskunskap A och karaktÀrskurserna Etik och livsfrÄgor samt MÀnniskan socialt och kulturellt. Studien har utgÄtt ifrÄn ett lÀrande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).