Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna anvÀnder lek i sprÄkutvecklande situationer och hur de arbetar med flersprÄkighet. Arbetet Àr grundat pÄ observationer och intervjuer som genomfördes i tvÄ förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var nÀrvaro av barn med ett annat modersmÄl Àn svenska, en avgörande faktor. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbetssÀtt i de tvÄ förskolorna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka möjligheter flersprÄkiga barn har till sprÄkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnÄ detta syfte utgick vi frÄn frÄgestÀllningarna: Hur tÀnker pedagoger kring lek som en sprÄkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken nÀr orden inte rÀcker till? De teoretiska utgÄngspunkterna har varit lek, sprÄk/ flersprÄkighet, sprÄkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

BakgrundOm man anvÀnder böcker pÄ rÀtt sÀtt kan man genom boklÀsning stödja barnen i sin sprÄkliga utveckling. Men boklÀsning kan ocksÄ bland annat bidra till att barnen fÄr utveckla sin fantasi, fÄr nÀrhet, som underhÄllning eller att lyssna pÄ vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag anvÀnt mig av i denna undersökning beskrivs det att det Àr genom samtal som vi mÀnniskor blir de individer vi Àr.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn i en förskola anvÀnder sig av lÀsning utifrÄn följande lÀssituationer; lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning och lÀsning i lek.MetodJag har valt att utgÄ ifrÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att anvÀnda mig av verktyget observation. BÄde strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer pÄ förskolan Humlan har jag valt att se pÄ hur pedagoger och barn anvÀnder sig av lÀsning (lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning eller lÀsning i leken) och vem det Àr som tar initiativ till lÀsningen (pedagogen eller barnet).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

ÖvergĂ„ngen mellan förskola och förskoleklass Ă€r nĂ„got som de flesta barn kommer att fĂ„ uppleva. Det Ă€r förskollĂ€rarnas och förskoleklasslĂ€rarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergĂ„ngen för att skapa goda förutsĂ€ttningar för barnens lĂ€rande och utveckling. Studiens syfte Ă€r att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur samverkar förskolan och skolan i överlĂ€mnandet ur ett lĂ€rarperspektiv? Hur ser förskollĂ€rarna och förskoleklasslĂ€rarna pĂ„ sekretessen vid övergĂ„ngen? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lĂ€rarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrĂ„n en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollĂ€rare och förskoleklasslĂ€rare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.