Studien tar sin utgÄngspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehÄller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans vÀrld genom undersökningens syfte, som Àr att ta reda pÄ om eleverna kÀnner tillit och delaktighet i sin lÀrandesituation och om detta i sÄ fall pÄverkar deras KÀnsla av sammanhang i skolan utifrÄn begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgÄngspunkt frÄn detta syfte formulerades följande problemstÀllning: Finns det samband mellan elevernas sjÀlvtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvÀstskÄnsk kommun under hösten 2006.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

This thesis treats the extended Swedish rules regarding deduction limitations on interest. The purpose for this thesis is to investigate whether the interest deduction limitation rules have potential to protect the Swedish tax base. The thesis also assesses whether the options presented how the extended rules could look liked had been better to protect the Swedish tax base. Furthermore thin capitalizations rules have been evaluated if this is a better method to protect the Swedish tax base.In 2009 the Swedish deduction limitations rules on interest came in to force to protect the Swedish tax base. Despite these rules companies was still able to avoid Swedish tax and therefore threatened the Swedish tax base.

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur toddlarna framtrÀder samt hur de bemöts och karaktÀriseras av förskollÀrarna. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod med tidsmÀssigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De tvÄ teorier som ligger till grund för undersökningen Àr det livsvÀrldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger bÄda pÄ att man utgÄr ifrÄn den andres perspektiv nÀr man undersöker och försöker förstÄ den andres livsvÀrld vilket vi förhÄllit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollÀrare intervjuades i syfte att ta reda pÄ om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det Àr svÄrt att kategorisera toddlarna efter en viss Älder eftersom alla barn Àr olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Linda Freij (2009), Att anvÀnda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen Àr att utveckla undervisning genom att anvÀnda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslÀrarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att anvÀnda sig av digital videoteknik. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort en fÀltstudie pÄ min skola och för att öka min medvetenhet tillÀmpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har stÀllt dessa frÄgor: Hur kan man anvÀnda film som feedback av en lÀrsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och dÀrefter se filmen pÄ sig sjÀlv? I analysen och diskussionen av fÀltstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback sÄ kan kÀnnedom, tillÀmpning och förstÄelsen knytas samman.

Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.