VÄrt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns sprÄkutveckling och vilka vinster som kan erhÄllas genom att tillÀmpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus pÄ musik som verktyg i lÀrande för förskolebarns sprÄkutveckling. För att fÄ en bakgrund och förstÄ musikens roll i förskolan vill vi ocksÄ undersöka barnens syn pÄ musik genom att barnen berÀttar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolor i SkÄne dÀr barn som deltagande var mellan tre och fem Är. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de tvÄ förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, dÀr vi försökte se om det fanns ett mönster i vÄr studie.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lÀrare olika beroende pÄlÀrares kön och/eller Älder. Samt hur lÀrare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna attlÀra sig genus i klassrumssituationer.Uppsatsen bygger pÄ empiriska studier genomförda hos fyra lÀrare pÄ en gymnasieskola iHalland. LÀrarna var tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, varav en av varje kön var i 35 Ärs Äldern och enav varje kön var i 50 Ärs Äldern. Vi genomförde tvÄ observationer hos varje lÀrare vid olikalektionstillfÀllen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagandeobservationer med hjÀlp av ett observationsschema som kompletterades med löpandeanteckningar.

Det hÀr arbetet handlar om hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och elev pÄ en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr huvudtesen Àr att individen lÀr av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan arbetar med lÀsinlÀrningvad gÀller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medlÀsinlÀrningsmetoder, lÀromedel, individanpassning, pedagogiska hjÀlpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstÄr.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lÀrande och utveckling. I studien anvÀnds kvalitativundersökningsmetod dÀr materialet samlades in med hjÀlp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att lÀsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhÀllet. Elevernas lÀsning sÄgs som en mycket viktig förmÄga attutveckla och som krÀver erfarenhet och kunskap.

Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlĂ€rningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Att lĂ€ra sig en text utantill krĂ€ver bĂ„de förmĂ„ga att tekniskt kunna avkoda texten och förstĂ„else av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielĂ€rare i Teater skall man kunna tillmötesgĂ„ de enskilda elevernas behov och ge dem rĂ€tt verktyg för att klara av det grundlĂ€ggande textarbetet som krĂ€vs inom teatern. Förhoppningen Ă€r att resultatet Ă€ven skall kunna appliceras och vara anvĂ€ndbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skĂ„despelare om vilka metoder de anvĂ€nder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlĂ€rare intervjuades för att erhĂ„lla en bild av vilka metoder man anvĂ€nder sig av i undervisningen pĂ„ gymnasiet.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Studien har ett lÀrarperspektiv och den teoretiska utgÄngspunkten Àr Vygotskij?s sociokulturella teori. VÄrt gemensamma intresse för böcker och höglÀsning lade grunden för den hÀr kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid höglÀsningen ur förskollÀrarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollÀrarna med sig fem favoritböcker.