TillgÄngen pÄ organ Àr för liten i förhÄllande till efterfrÄgan. MÄnga patienter hinner avlida i vÀntan pÄ ett nytt organ. För att ingrepp ska fÄ göras mÄste nÀrstÄende underrÀttas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja kÀnd, nÀrstÄende kan dock motsÀtta sig detta. UngefÀr en tredjedel av de nÀrstÄende nekar till donation om den avlidnes vilja inte Àr kÀnd.

BAKGRUNDI bakgrunden görs en lÀngre redogörelse kring lÀsmetoder, begrepp inom lÀsundervisningen samt en genomgÄng av aktuell litteratur. Det Àr skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med lÀsningen. Alla barn Àr olika och lÀr sig pÄ olika sÀtt. Att endast anvÀnda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas lÀsutveckling. Vi har utgÄtt ifrÄn tvÄ teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte Àr att undersöka vilka lÀsmetoder som anvÀnds vid lÀsundervisningen i skolorna i en kommun pÄ vÀstkusten samt deras motiv till anvÀndandet.METODVi har anvÀnt oss av en webbenkÀt som datainsamlingsmetod.

LÀxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt pÄ elevernas lÀrande. Dagens lÀroplan stipulerar inte nÄgot angÄende lÀxans anvÀndning samt att forskningen pÄvisar tvetydliga resultat angÄende lÀxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielÀrare utifrÄn en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielÀrares uppfattningar om lÀxor. Resultatet visade att lÀxan Àr komplex och lÀrarna ser pÄ lÀxan pÄ olika vis bÄde vad gÀller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svÄrigheter. LÀrarna definierar lÀxa som nÄgot att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

SamhÀllet och förskolan utvecklas stÀndigt ? idag gÄr allt fler flersprÄkiga barn pÄ förskolan och det blir dÀrför av betydelse att uppmÀrksamma flersprÄkiga barns sprÄklÀrande. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar de sprÄkliga handlingarna hos de flersprÄkiga barnen i samspel med andra barn och förskollÀrare i leken. FrÄgestÀllningarna Àr:- Vilka sprÄkliga handlingar tar de flersprÄkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan hÀrledas till sprÄklÀrande?VÄr studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Under de senaste Ären har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett omrÄde som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framstÀllts i svensk dags? och kvÀllspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmÀrksammat detta ur ett genusperspektiv.

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrÄn John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska lÀroplan, Lpo 94. Jag har ocksÄ undersökt huruvida det Àr samma kunskapssyn som kursplanen i svenskÀmnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskÀmnet i Lunds kommun grundas pÄ. Jag har anvÀnt textanalys som kvalitativ metod dÀr nÀrlÀsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska pÄ grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning Àr den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för lÀroplanstexten och att det Àr en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn Äterfinns i kursplanen men varken i lÀroplan eller kursplan stÄr denna uttalad utan mÄste tolkas av lÀsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gÄtt att tolka nÄgon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats Àr det behövs betydligt mer utbildande insatser bÄde till skolledare och till lÀrare för att samma kunskapssyn ska rÄda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.