Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Att behÀrska literacy Àr en nödvÀndighet för att fullt ut kunna ta del av vÄrt samhÀlle. Att lÀra sig att behÀrska skriftsprÄket Àr en lÄng resa som börjar redan i förskolan. Det hÀr arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn Àr delaktiga i literacyhÀndelser. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som behandlar nÀr literacyhÀndelser sker, hur de ser ut, vad de innehÄller och vem som initierar dem. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ literacy.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Studien tar sin utgÄngspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehÄller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans vÀrld genom undersökningens syfte, som Àr att ta reda pÄ om eleverna kÀnner tillit och delaktighet i sin lÀrandesituation och om detta i sÄ fall pÄverkar deras KÀnsla av sammanhang i skolan utifrÄn begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgÄngspunkt frÄn detta syfte formulerades följande problemstÀllning: Finns det samband mellan elevernas sjÀlvtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvÀstskÄnsk kommun under hösten 2006.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

This thesis treats the extended Swedish rules regarding deduction limitations on interest. The purpose for this thesis is to investigate whether the interest deduction limitation rules have potential to protect the Swedish tax base. The thesis also assesses whether the options presented how the extended rules could look liked had been better to protect the Swedish tax base. Furthermore thin capitalizations rules have been evaluated if this is a better method to protect the Swedish tax base.In 2009 the Swedish deduction limitations rules on interest came in to force to protect the Swedish tax base. Despite these rules companies was still able to avoid Swedish tax and therefore threatened the Swedish tax base.

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.