SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad elever i gymnasiesÀrskolan har för uppfattning om lÀsning av skönlitteratur. Centrala frÄgestÀllningar Àr:o Vad kan pÄverka valet av en skönlitterÀr bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lÀttlÀst, spÀnnande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för lÀsningen?o Hur ser eleverna pÄ att tillsammans med lÀrare och klasskamrater lÀsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen hÀr studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

ProblemomrÄde: SprÄket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och Àr Àven viktigt för samhÀllet i stort. Dagens samhÀlle Àr komplext dÀr det krÀvs förmÄga att samspela och kommunicera med mÄnga olika sorters mÀnniskor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett sprÄk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med lÀroplanens (Lpfö 98/2010) skÀrpta mÄlformulering och stora barngrupper kÀnner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns sprÄkutveckling genom sin pÄbyggnadsutbildning. Hur tillgÀnglig Àr specialpedagogen i det vardagliga, sprÄkutvecklande arbetet? Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gÀllande förskolebarns sprÄkutveckling kan se ut.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid mÄltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmÄl. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsÀttet pÄ lÀrande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev mÄltidssamtal utifrÄn olika synvinklar. Tillsammans anvÀndes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie var att undersöka vad lÀrplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att fÄ insikt i detta formulerade vi följande frÄgestÀllningar. PÄ vilket sÀtt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lÀrplattans möjligheter och begrÀnsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och tvÄ förskolechefer som Àr involverade i arbetet med lÀrplattor. Tidigare forskning om lÀrplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rÀtt till en stimulerande sprÄkutveckling, att kunna uttrycka kÀnslor, behov och kÀnna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie Àr att ge en övergripande bild över hur teckenanvÀndning i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling oavsett svÄrigheter och vad pedagogerna har för instÀllningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att anvÀnda sig av tecken som ett komplement för att förstÀrka talsprÄket, speciellt för sprÄksvaga barn. Det har framför allt fÄtt konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförstÄelsen som innefattas i förskolans styrdokument. TillvÀgagÄngssÀttet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkÀtundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.