I vÄrt samhÀlle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hÀlsa. Massmedia har starka influenser pÄ denna kroppsdiskurs, dÄ det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre Àr dess vÀrde. Den hÀr studien syftar till att kartlÀgga och jÀmföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhÀllets kroppsnormer hos flickor pÄ tvÄ kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvÀrsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk trÀning respektive skönhet och mode.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre anvÀnder sig av multimediala verktyg för att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Vi vill ocksÄ fÄ kÀnnedom om varför de anvÀnder sig av multimedia samt deras attityder till anvÀndandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilken syn har lÀarna pÄmultimediala verktyg fö sprÄutveckling?? Hur anvÀder lÀarna multimediala verktyg fö att frÀja elevernas sprÄutveckling?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vÄr studie. Detta metodval gjorde vi för att fÄ en djupare uppfattning om lÀrarnas anvÀndande och attityder till multimediala verktyg.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad forskningen sÀger allmÀnt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda pÄ de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det anvÀnds i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. TvÄ olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av bÄde tyckta och elektroniska kÀllor har frÄgestÀllningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det lÀsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstÀmmighet och dialog som centrala, teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Det gemensamma lÀrandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundlÀggande.

I rapporten undersöks om det pÄ kort sikt blir nÄgon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende pÄ om de arbetar utifrÄn ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlÀrningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i Ärskurs 5 dÀr den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfÀlle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jÀmfördes genom att lÄta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. EfterÄt genomfördes ocksÄ intervjuer för att fÄ fram elevernas syn pÄ arbetssÀtten.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen Àr att undersöka hur politiker anvÀnder berÀttelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat pÄ narrativer Àr hÄllbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats Àr insamlade debattartiklar och uttalanden dÀr Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig pÄ Àr den retoriska pedagogiken utifrÄn Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet pÄ pedagogik. Dessutom anvÀnds psykologiteorier om narrativens funktion för mÀnniskans förstÄelse.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

Studien avser att undersöka hur barnen pÄ en resursförskola utesluter varandra samt hur barn med autismspektrumtillstÄnd (AST) tar sig in i den fria leken. Detta Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer gjorda i förskolan pÄ en resursavdelning med barn frÄn tre till fem Är. Observationerna utfördes nÀr barnen med AST var med i leken eller försökte ta sig in i leken. Materialet har sedan analyserats utifrÄn sociokulturella och interaktionistiska perspektiv. Resultatet visade att barnen med AST anvÀnde sig av fem olika strategier för att fÄ tilltrÀde till leken.

Syftet med denna uppsats Àr belysa, problematisera och skapa förstÄelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stÀrka barns relationsskapande. FrÄgestÀllningarna som vi vill ha svara pÄ Àr: hur arbetar pedagoger för att frÀmja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förstÄelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi anvÀnt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebÀr att samband mellan mÀnniskan och hennes sociala vÀrld studeras.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.