Syftet med arbetet Àr att undersöka hur möjligheter till flerstÀmmigt lÀrande sÄg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i Ärskurs 6. FrÄgan angrips med hjÀlp av metodtriangulering, vars huvuddel bestÄr av tvÄ lektionsobservationer, vilka förstÀrks med lÀrarintervjuer samt elevernas utvÀrderingar. Jag konkretiserar kartlÀggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gÄng. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen anvÀnds det sociokulturella perspektivet dÀr relevanta aspekter belyses mer ingÄende ? flerstÀmmighet, livsvÀrldar, lÀrarens roll och lÀrande tillsammans.

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagslÀget och hur vÀl rustade de Àr inför framtiden dÄ mentorskapet skall kopplas till en lÀrarlegitimation.FrÄgestÀllningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur vÀl förberedd Àr ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lÀrarlegitimation?Teori: UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet om att lÀrande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frÄgor som utgÄngspunkt.Resultat: VÄrt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagslÀget existerar inte detta system dÄ det inte har funnits nÄgon efterfrÄgan pÄ mentorer. En orsak kan vara den höga medelÄldern pÄ de anstÀllda pedagogerna i kommunen och den lÄga omsÀttning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanÄt uppstÄtt och ledningsorganisation har dÄ skapat olika tillfÀlliga lösningar.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Detta Àr en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som Àr ett kulturkristet samhÀlle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhÀllet. Fokus lÀggs pÄ kristna ledare och deras förhÄllningssÀtt med utgÄngspunkt i om de föresprÄkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhÄllningssÀtt. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt tvÄ olika religionsvetenskapliga teorier om dialog frÄn Kyrkornas vÀrldsrÄd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar pÄ att det finns en stor variation i förhÄllningssÀtt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende pÄ vilken grad av konfrontation som föresprÄkas, samt pÄ vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Syftet med studien ?r att unders?ka l?rare i f?rskolans f?rst?else f?r social inkludering och hur de i process arbetar med social inkludering i praktiken. Utifr?n studiens syfte kan studien bidra med en ?kad f?rst?else f?r hur social inkludering f?rst?s samt oms?tts i f?rskolans undervisningspraktik f?r att inkludera barn i behov av st?d. Semistrukturerade intervjuer har genomf?rts med 14 informanter d?r intervjuguide utformats utifr?n studiens syfte och fr?ge st?llningar.

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

I vÄrt samhÀlle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hÀlsa. Massmedia har starka influenser pÄ denna kroppsdiskurs, dÄ det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre Àr dess vÀrde. Den hÀr studien syftar till att kartlÀgga och jÀmföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhÀllets kroppsnormer hos flickor pÄ tvÄ kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvÀrsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk trÀning respektive skönhet och mode.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre anvÀnder sig av multimediala verktyg för att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Vi vill ocksÄ fÄ kÀnnedom om varför de anvÀnder sig av multimedia samt deras attityder till anvÀndandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilken syn har lÀarna pÄmultimediala verktyg fö sprÄutveckling?? Hur anvÀder lÀarna multimediala verktyg fö att frÀja elevernas sprÄutveckling?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vÄr studie. Detta metodval gjorde vi för att fÄ en djupare uppfattning om lÀrarnas anvÀndande och attityder till multimediala verktyg.